Johnny Tyrone (Elvis) är en amerikansk skådespelare som gör en goodwill-turne i mellanöstern. I filmen som visas ser man hur Johnny slår ner ett gäng banditer och till sist golvar en leopard med ett karateslag. Detta får kung Toranshahs fiender, assasinerna, att kidnappa Johnny och de försöker tvinga honom att döda kungen. Johnny rymmer och träffar då vad han tror är en slavflicka som hjälper honom, men när hon får veta att man försökt få honom att döda kungen rider hon snabbt iväg; hon visar sig vara kungens dotter prinsessan Shalimar.
Johnny gömmer sig hos ett gycklarsällskap, som också visar sig vara småtjuvar, och så småningom blir han också förråd av en i sällskapet, Zacha. Hela sällskapet döms till döden men räddas av sällskapets dvärg, Baba. Johnny lurar sig in i kungens rum och förklarar för honom att det är hans bror, prins Dragna, som ligger bakom alltihop eftersom han vill bli kung själv. Med hjälp av trogna tjänare lyckas de lura Dragna att kungen är död och Dragna utropar sig till kung. Assassinernas ledare, Sinan, gör dock klart att det nu är han som styr riket.
Johnny och kungens män lyckas besegra assassinerna och kung Toranshah gör själv upp med sin bror Dragna över ett parti schack. Och som förväntat kan Johnny gifta sig med sin Shalimar och åka till Las Vegas på smekmånad. Tillsammans med kungen…
Jag måste erkänna det – detta är ingen särskilt bra film. Men hur är det då med musiken? Tja… Elvis är ju Elvis och så vitt jag kan bedöma gör han sitt bästa med de låtar han ska sjunga. Harem Holiday är helt okej, liksom Go East Young Man, Shake That Tambourine och Hey Little Girl. Och eftersom en ”Valentinotravesti” kräver ballader finns det några såna också: Desert Serenade, Mirage, Kismet och Golden Coins. Men den av balladerna där rösten verkligen kommer till sin rätt är So Close Yet So Far (From Paradise).Så den måste bli min länk idag.
Lonnie Beale (Elvis) är en rodeochampion som kommer till den lilla staden Zuni Wells där han upptäcker att hans vän – som lovat ordna jobb till honom mellan rodeosäsongerna – har gett sig iväg. Han får istället jobb som sångare på en klubb där han redan första kvällen råkar i slagsmål och får sparken. Vera har hört honom sjunga och erbjuder honom jobb på sin ranch, Circle-Z, som hästskötare. Ranchen visar sig vara ett hälsohem för skådespelerskor och modeller som behöver komma i form.
Pam arbetar också på ranchen, och hon berättar för Lonnie att hon egentligen kommit dit för att leta efter en skatt som en släkting till henne gömt i den närbelägna spökstaden Silverado. Men det finns fler som hört talas om denna skatt och Pam blir överfallen flera gånger av maskerade män. Lonnie lyckas alltid rädda henne.
Det hela kulminerar när Pam, Lonnie och rumskamraten Stanley under ett oväder söker skydd på det gamla hotellet i Silverado. Pam och Stanley råkar ut för ”spöken” när Lonnie inte är i närheten men till slut lyckas de oskadliggöra skurkarna. Stanley faller ner i källarvåningen, och när Lonnie och Pam lyckas ta sig ner till honom hittar de skatten. Och allt slutar förstår lyckligt, med Lonnie och Pam som nygifta kör iväg, med Stanley i en balja på släp; han trasslade in sig i dekorationerna…
Musikmässigt är detta en annorlunda film. Produktionsbolaget saknade pengar och var faktiskt på väg att gå i konkurs, så filmen fick göras så billigt som möjligt. Det innebar att det inte fanns ekonomi till att skriva ny musik och därför använde man sig av redan inspelade låtar, inte alls tänkta för filmen. Det i sin tur betyder att musikmässigt håller filmen lite högre klass än de flesta andra Elvisfilmerna. Jag listar dem helt enkelt utan kommentarer:
(It’s a) Long Lonely Highway, It Feels So Right, (Such an) Easy Question, Dirty, Dirty Feeling, I’m Yours, Night Rider, I Feel That I’ve Known You Forever, Slowly But Surely.
En scen i filmen är en parodi på alla västernfilmer, en slags Lucky Luke-variant, där Elvis spelar den mjölkdrickande (”leave the bottle”) Panhandle Kid. Riktigt roligt faktiskt. I denna scen spelas också den låt som under alla år varit en av mina absoluta favoriter – Put the Blame On Me. Alltså måste det bli den som länkas idag. Men det är mycket möjligt att några av de andra dyker upp när jag är färdig med filmerna och ska börja välja andra låtar 🙂
PS: Produktionsbolaget – Allied Artists – klarade sig. Tickle Me blev deras dittills största kassasuccé 🙂
Höll ju på att glömma veckans kryssinlägg men här kommer mina ledtrådar:
V13+L6+L4: Filmens originaltitel. Vi hörde ”Always Look On the Bright Side of Life” av och med Eric Idle. Filmen, som på svenska fick namnet Ett herrans liv, kom 1979 och blev en stor succé. Den handlar om en man som föds samtidigt som, och precis i närheten av, Jesus och förväxlingskomedin är ett faktum. Originaltiteln på engelska efterfrågades.
V5+L12: Operamusik, från den kanske mest kända operan nånsin, skriven av en fransman. Musiken vi hörde kunde kanske också ha hetat ”tjurfäktarsången”? Kompositören är det svårare ett ge ledtrådar till; vet man vad operan heter så kan de flesta också hans namn tror jag.
V14: Musik ur en serie tecknade – eller datoranimerade snarare – filmer vars titlar alltid börjar med detta ord på engelska. Det handlar om olika perioder i jordens historia; den senaste sådan vi hade var för drygt 120 000 år sedan men vissa tror att vi snart är på väg in i en sådan period igen trots- eller kanske på grund av – det klimat vi haft och fortfarande har i år. Men faktum är att den efterfrågade perioden faktiskt inte riktigt har tagit slut på vissa håll…
L8+L3: Vilka två ord inleder den svenska titeln? Låten blev känd med Lill Lindfors 1967, med svensk text av Bo Setterlind, men melodin är betydligt äldre och ett troligen spanskt gitarrstycke som kallas ”Romance”.
V8: Martina McBride sjöng i duett, men med vem? Jo, med Dino Paul Crocetti, men det namnet var han förstås inte känd under. Han var en del av The Rat Pack, som omgav Frank Sinatra, och på film var han ofta parhäst med Jerry Lewis. Som ”smörsångare” gjorde han låtar som That’s Amore och Everybody Loves Somebody Sometimes, och ingen kunde spela berusad som han…
V2+V16: Två olika illustrationer, men från båda skulle vi ha ord från titlar.
Den första var en Kicki Danielsson-hit från 80-talet som för dagens publik kanske är mer känd i Eric Saades version; den som börjar ”Vart har du vari” istället för ”Var har du varit” (det märks kanske att jag inte gillar den).
Den andra illustrationen heter ”There Are 24 Hours of Sunshine” och den svenska titeln är en direkt men något omskriven översättning som på sin tid sjöng av Thory Bernhards. För att hjälpa till lite kan jag säga att där man på engelska sjunger om 24 stycken i grupp som sjungs det på svenska om en och en. (Också i en stavning som jag inte själv använder, men jag köper att den används dialektalt på vissa håll i landet)
L11+V15: Vilka ord inleder filmtiteln? Ja, nu blir det svårt med ledtrådar! Den första filmen med denna titel kom 2008 och nu 10 år senare har det varit dags för den andra, med tillägget ”here we go again”. Det var ur denna inspelningen av ”When I Kissed the Teacher” spelades. Båda filmerna innehåller mängder av Abba-musik, och den låt som givit namn åt filmerna är från 1975.
Orden som eftersöks nämns också i Julaftonsscenen ur Lady och Lufsen: ”— — , hundar börjar tala mat…”.
L10: Dixielandmusik spelas inte så ofta, men här var det nog dessutom en liten fint; musiken är faktiskt svensk, den heter egentligen ”Inbjudan till Bohuslän” och då vet nog alla att det bör vara vår nationalskald som skrivit den. Nu var det ju förnamnet som skulle in och för de yngre, de som inte hört talas om honom i skolan, kan det vara svårt nog. Namnet är inte så vanligt idag. Hade han varit tysk hade han förmodligen hetat Eberhard.
V9: En känd filmad musikal. ”You’re the One That I Want” sjöngs av Danny och Sandy i slutet av filmen/musikalen. Hur halkar man in på titeln då? Jo, man översätter den. Hårpomada, eller brylkräm, som det hette när det begav sig. Själv är jag för ung för att ha upplevt den tiden tyvärr.
V7: Det andra ordet i svenska titeln på en norsk melodi. Det är en vacker text om att man ska uppskatta det lilla man har. ”Tätt intill” är väl inte så långt ifrån svaret?
L1: Mary J Blige sjöng duett med Gordon Sumner. Men det var inte hans riktiga namn som skulle in, utan artistnamnet. Han blev känd som medlem i gruppen The Police på 70-talet, har sjungit med bl a Bryan Adams och Rod Stewart och har också gjort ett antal inte oävna sololåtar. Artistnamnet fick han enligt uppgift för att han brukade bära svart- och gulrandiga tröjor. Namnet påminner också om originaltiteln till filmen ”Blåsningen” från 1973.
L2 till slut: Vem sjöng ur årets melodifestival? Det var inte så svårt, det har ju skrivits spaltmeter om honom – och hans syster – i tidningarna i år. Han hette ursprungligen Wahlgren i efternamn men har på senare år anammat sin fars italienska namn. Han kommer från en känd familj; det började med morfars far skådespelaren (rösten till Tony för att fortsätta referera till Lady och Lufsens julaftonsscen) via mormor och morfar (Hans och Christina) och mamma Pernilla till honom. Förnamnet kommer från hebreiskan och betyder ”lyckans son” och det passar ju in på honom eftersom han bl a vunnit både Lilla och stora Melodifestivalen.
Mannen på V8 var som jag nämnde känd var att spela berusad. Därför blir min Linie 3-länkning idag en sketch direkt från groggbordet. Och för de som inte förstår danska tar jag en version med engelsk översättning.
Rusty Wells (Elvis) och hans band spelar på Big Franks klubb. Efter deras sista spelning tänker de resa på påsklov till Fort Lauderdale, men Big Frank vill engagera dem för några veckor till. Emellertid ringer hans dotter Valerie och talar om att hon tänker tillbringa lovet med sina väninnor i just Fort Lauderdale. Rusty och hans band erbjuder sig att resa dit och hålla ett öga på Valerie för Big Franks räkning.
Naturligtvis blir inte det så lätt som han tänkt sig. Valerie går till klubben, där Rusty och hans band spelar, tillsammans med en ”nörd” och Rusty anser henne vara i goda händer, så han bjuder hem en annan till sitt rum. ”Nörden” kommer in och frågar efter en febertermometer och berättar att Valerie istället är i sällskap med hans gode vän Romano. Rusty och hans vänner blir tvungna att ge sig ut och leta efter henne eftersom hennes far tänker ringa om en halvtimme..
Och så här fortsätter det. Många förvecklingar och tillkrånglade situationer som ändå gör filmen till den komedi den ska vara. Särskilt när Valerie får veta att Rusty är betald av hennes far för att hålla ett öga på henne… I den vevan bryter det obligatoriska slagsmålet ut, en massa tjejer hamnar i finkan och Rusty gräver sig in för att rädda Valerie, och tar sig ut tillsammans med de andra, utklädd i vad flickorna kunde avvara i klädesplagg
Men naturligtvis slutar det med att Rusty blir förälskad i Valerie, och hon i honom förstås.
En lite kul detalj är det att varje gång Romano är i närheten spelas Santa Lucia i bakgrunden 🙂 Och att en av Rustys vänner spelas av Bing Crosbys son Gary. Och en polis spelas av Jackie Coogan, som 44 år tidigare spelade Chaplins pojke…
Titellåten Girl Happy är bra. Spring Fever och I’ve Got To Find My Baby går att lyssna på. Do Not Disturb är nog den minst bra låten här. Fort Lauderdale Chamber of Commerce, Startin’ Tonight, Cross My Heart And Hope To Die, Do the Clam och The Meanest Girl In Town har lite rytm. Puppet On a String (Nej, inte den från ESC med Sandie Shaw, den kom två år senare) är en långsam ballad, och det säger väl en del att den hamnade på albumet ”Elvis sings for children (and grownups too)… Även i den här filmen finns en låt som sjungs av någon annan, och den heter I’ve Got News For You (sjungs av Nita Talbot, som spelar en strippa iklädd tidningspapper). Kvar finns en, den i mitt tycke den bästa; inte så stereotypt ”Elvisfilmlåt”: Wolf Call.
Charlie Rogers (Elvis) sjunger på en landsortspub men retar upp ett sällskap med collegeungdomar, råkar i slagsmål och får sparken. När han kör därifrån på sin motorcykel ser han en bil med en söt flicka – Cathy – i. Tyvärr är det hennes far, Joe, som kör bilen och han prejar Charlie av vägen så att motorcykeln kraschar. Joes fru Maggie driver ett kringresande tivoli och erbjuder sig att betala för reparationen och erbjuder också Charlie jobb som ”roustabout”.
Tivolit går knappt runt ekonomiskt, men när Charlie börjar uppträda kommer publiken. En kväll sitter Cathy i attraktionen ”slå flickan i vattnet” och en man kastar boll efter boll. Det är kallt ute och när Charlie får se detta försöker han stoppa det hela. Mannen blir arg och de börjar slåss. Mannens plånbok försvinner och han beskyller tivolifolket för att ha stulit den. Joe får följa med polisen till häktet.
Charlie går ut senare och letar ordentligt, och hittar plånboken under disken. Han är på väg att köra till polisen med den men ändrar sig och bestämmer sig för att låta Joe nyktra till i häktet över natten.
På morgonen går Charlie förbi velodromen och blir övertalad att prova. Innan han hinner ner från väggen får motorcykeln motorstopp och han kraschar ner på golvet. Plånboken ramlar ur fickan och Maggie och Cathy blir besvikna på honom och ber honom försvinna. Han ger sig av till Harry Carvers nöjesfält; Carver har försökt köpa upp Cathys tivoli men hon har alltid tackat nej. Nu är han dock nöjd när han fått över hennes största attraktion.
Men Cathy saknar Charlie och söker upp honom hos Carvers. När Charlie får veta att banken kräver Maggie på pengar säger han upp sitt kontrakt med Carver, får sin innestående lön och åker tillbaka till Maggie just när bankmannen är där för att stänga ner tivolit. Banken får sina pengar, Charlie får sin Cathy (med Joes välsignelse till slut) och allt slutar förstås lyckligt.
Trots en namnkunnig rollbesättning som Leif Erickson, Barbara Stanwyck, Billy Barty (ni vet, dvärgen från ”Tjejen som visste för mycket) och Richard Kiel (ni vet, Jaws från ”Moonraker) så räcker det inte för att göra en bra film; detta är den svagaste av filmerna så här långt. Jag tycker ändå den är underhållande, men om det enbart beror på att jag är ett Elvis-fan må vara osagt…
Musiken är en annan sak, för visst finns det guldkorn även i den här filmen.
Poison Ivy League, It’s Carnival Time och Carny Town tillhör kanske inte det bästa Elvis gjort. Little Egypt är ganska fånig, även om den återanvändes i ’68 Comeback-specialen (den var bättre där). Så finns det en hel del bra låtar, t ex titelsången Roustabout och balladen Big Love, Big Heartache. Återstår It’s a Wonderful World, Wheels On My Heels, There’s a Brand New Day On the Horizonoch One Track Heart, och så dagens länk: Hard Knocks. (De två sista velade jag mellan länge. Bassångaren fick avgöra till slut.)
Lucky Jackson (Elvis) är i Las Vegas och försöker få ihop pengar till en motor till sin racerbil som han ska tävla med i Grand Prix. I Vegas träffar han en annan racerförare, greve Mancini, som erbjuder Lucky att köra tillsammans med honom och agera ”hare” i racet. Lucky avböjer erbjudandet. I samma veva dyker Rusty Martin (Ann-Margret) upp och ber om hjälp med sin bil. (Rusty: ”It whistles”. Lucky: ”I don’t blame it”). Lucky tittar på hennes motor och säger att den är helt slut, och erbjuder sig att köra henne vart hon vill. Medan han går in för att ta av sig sin arbetsoverall fixar Mancini motorn och Rusty kör iväg, utan att Lucky ens fått veta hennes namn.
Lucky upptäcker att Rusty arbetar som simlärare på det hotell där han bor. Han försöker flirta med henne men det slutar med att hon knuffar honom i bassängen, där han tappar sin pengarulle som sugs in i bassängpumpen. Utan pengar blir han tvungen att arbeta som servitör på hotellet för att kunna betala för sig, och han har inte heller längre pengar till sin motor.
Mancini och Lucky är nu rivaler om Rustys gunst. När Mancini bjuder henne på middag på sitt hotellrum ska Lucky servera dem, och han gör allt för att förstöra deras middag. Till slut tröttnar Mancini och slänger ut honom.
För att försöka få ihop nya pengar till motorn ställer Lucky upp i en sångtävling som Rusty också deltar i. Lucky vinner och Rusty kommer tvåa. Andraplatsvinsten är – ett biljardbord. Och förstapriset en silverpokal och en gratis smekmånad på hotellet…
Rustys far kommer nu in i bilden och betalar i hemlighet för Luckys motor. I sista minuten får de den på plats, Lucky kan starta i racet och vinner förstås, både racet och Rusty.
Den här filmen är riktigt bra. Rolig också. Den är väl – som de flesta Elvisfilmer – klassificerad som en ”musikalkomedi” och det är precis vad det är. Sångerna tillhör inte de sämsta, i synnerhet inte titelsången Viva Las Vegas som jag skulle tro att de flesta har hört, den fick ett uppsving på radio för något år sedan och spelas med jämna mellanrum. ZZ top gjorde ju en utmärkt cover på den 1986.
Ett av filmens bästa sångnummer är – ovanligt nog för en Elvisfilm – inte med Elvis: The Climb med George McFadden. Ann-Margrets solonummer Appreciation och My Rival är inte heller så dumma. Och duetten med Elvis och Ann-Margret, The Lady Loves Me är absolut hör- och sevärd. (På soundtrack-CD:n finns en duett till, You’re the Boss, men den är inte med i filmen, åtminstone inte i den version jag har på DVD.)
Yellow Rose of Texas / The Eyes of Texas är det minst intressanta sångnumret i filmen. C’mon Everybody, What’d I Say, If You Think I Don’t Need You och Santa Lucia (på italienska) är alla betydligt bättre.
Men för en gångs skull länkar jag en ballad, och det finns två att välja mellan: Today, Tomorrow and Forever och I Need Somebody To Lean On. Den sistnämnda är något av en bluesballad, och det gillar jag.
Militären vill bygga en robotbas på toppen av Big Smokey Mountain, men tyvärr vill inte ägarna, familjen Tatum, låta dem hyra det. Därför skickas kapten Salbo dit för att förhandla med familjen. Han tar med sig andrelöjtnant Josh Morgan (Elvis) som är född i Smokey Mountain-området. Han är dessutom via ett gifte 1907 släkt med Tatumfamiljen.
När de kommer fram blir de beskjutna av, visar det sig, systrarna Selena och Azalea och deras kusin Jodie Tatum (också Elvis). När dessa får klart för sig att Josh är en släkting tar de alla med sig till Ma och Pappy Tatum som tycker illa om all statlig närvaro på sin mark. Han låter dock militären slå läger på Porcupine Flats. Josh tar flickorna till hjälp att försöka övertala Pappy att hyra ut berget, vilket Jodie inte gillar, och för att krångla till det ytterligare kommer Kittyhawkarna från den närmaste dalen rusande; i Kittyhawk Valley har det bara fötts flickor de senaste åren och dessa flickor kastar sig över alla karlar de ser.
Det hela går alltså ut på att övertala Pappy att hyra ut, och efter att han blivit räddad av Josh ur en besvärlig situation och Josh talat med honom över ett parti dam har han nästan givit med sig, men säger nej när han blir pressad av generalen. Josh har dock ett trumfkort kvar och efter att ha viskat något i Pappys öra blir denne eld och lågor och går med på att hyra ut sin bergstopp med vissa förbehåll: 1. Hyran blir 1000 dollar i månaden. 2. Vägen till basen ska gå på andra sidan berget så att familjen Tatum inte blir störd. 3. Militären lovar att hålla alla statligt anställda utanför familjens ägor – inklusive skattmasen. 😀
Och allt slutar förstås lyckligt; Josh får sin Azalea, Jodie får sin korpral Midge Riley som han jagat efter hela senare delen av filmen, och Selena sin sergeant George Bailey som Josh bad ta hand om henne så att han själv kunde uppvakta Azalea.
Jag berättar inte mer om innehållet i filmen, det skulle bli för långt, men jag kan ju tillägga att har man läst serien Knallhatten (Li’l Abner) så har man sett det mesta av den… vilket faktiskt gör filmen sevärd!
Musiken då? Jo, en hel del hörvärt finns det, t ex Smokey Mountain Boy, There’s Gold In the Mountains och en sång som inte sjungs av Elvis utan av Ma Tatum, Pappy Please Come Home. Ett par ballader finns också, One Boy, Two Little Girls och Tender Feeling, så förstås de i filmerna vid den här tiden obligatoriska fåniga låtarna, Barefoot Ballad och Catchin’ On Fast samt två versioner titellåtar, Kissin’ Cousins. Återstår en som sticker ut lite mer än de andra: Once Is Enough.
V7: ”We Are All the Winners”, sångarens förnamn?
Den här sångaren är född i Norge 1952, och har bidragit till Norsk Melodi Grand Prix 10 gånger. Ett par gånger har han också varit med i svenska Melodifestivalen, med bidragen ”Word Wide Webb” och den idag spelade låten. Förnamnet har han gemensamt med bl a Cave och Nolte.
V6+L5: Filmmusik av och med Björn J:son Lind. Men vad heter filmen? Den är baserad på romanen Den vedervärdige mannen från Säffle skriven av Sjöwall/Wahlöö. I huvudrollen såg vi Carl-Gustaf Lindstedt som Martin Beck och Thomas Hellberg som Gunvald Larsson, och även bl a Sven Wollter, Eva Remaeus och Ingvar Hirdvall. Filmens titel kan omskrivas till ”gubben ovanpå huset”.
L1+L4: Sångerska och skådespelare. ”As Tears Go By” är skriven av Mick Jagger och Keith Richards och blev den här flickans skivdebut som 17-åring 1965. Senare hits hette bl a ”Broken English” och ”The Ballad of Lucy Jordan”. Det är svårt att ge bra ledtrådar till namnet men jag försöker: Förnamnet = Frankrikes nationalsymbol, efternamnet betyder ungefär lojal, trogen.
V12: En geografisk plats i titeln på visan av Evert Taube. Den här orten ligger i sydöstra Yorkshire på Englands östkust, och heter egentligen Kingston upon —- ; det allmänna namnet är egentligen ett mindre vattendrag som flyter ut i Humber på denna plats. Staden har en stor hamn, ett universitet, en dansk sjömanskyrka vid namn Church of Saint Nikolaj och är den enda staden i Storbritannien som har ett eget telefonnät. Stadsvapnet är tre kronor på blått, men till skillnad från Sveriges vapen ligger kronorna på en vertikal linje.
V14+ L13: Vem sjunger ”Please Release Me”? Detta dubbla förnamn tillhör en man som lystrar till smeknamnet ”The Killer”. Han var en av the Million Dollar Quartet, fyra kända sångare som råkade stöta ihop i Sun-studion och började spela och sjunga tillsammans. De övriga tre var Carl Perkins, Johnny Cash och Elvis Presley. Den fjärde var denne man, gift 7 gånger varav en gång med sin kusins 13-åriga dotter Myra, och gjorde sig skyldig till bigami två gånger. Han var en mästare på piano – ibland med både händer och fötter och bokstavligen PÅ pianot och sjöng sånger som ”Great Balls of Fire” och ”Whole Lotta Shakin’ Goin’ On”.
V4: Povel Ramel. Första ordet i melodins titel. Den här sången gjordes känd med Brita Borg och idag hade väl gestaltningen av denna fiktiva figur inte varit tillåten. Första ordet, ett engelskt, i sångens titel är en beskrivning av denna kvinnliga figur. Ett ord med samma stavning finns på svenska men betyder då något helt annat. Fast visst – man kan bli det engelska genom att äta från det svenska… 🙂
L11: Vem sjöng ”Thank You”? Den här flickan var då känd under sitt artistnamn men heter idag Deasismont. Hon är född 1992 och debuterade redan vid 12 års ålder med ”What’s In It For Me”. Sedan dess har vi förutom att höra henne sjunga även sett henne i film och TV, bl a i julkalendern Lasse-Majas Detektivbyrå.
L2 +V15: Filmmusik av Johan Williams, från en serie filmer där vi ska kunna namnet på huvudpersonen. Detta är en arkeologprofessor som egentligen heter Henry Jr, men han tog som liten namn efter familjens hund. Han har spelats i olika åldrar av olika skådespelare, bl a River Phoenix och Harrison Ford. Hans far, Henry Sr, spelades i en av filmerna av Sean Connery.
L12: Sigge Furst sjunger om Grönköping. Vilken ort förknippas med denna fiktiva stad? Kommunen ligger vid Vätterns västra strand och gränsar till Tidaholm, Skövde och Tibro. Så mycket mer har jag inte att berätta, utom en sak: i staden kan man se Sveriges största klibb-al! Jodå, så att…
V9: Andra ordet ur den engelska originaltiteln. Reggaemusik skriven av Bob Marley, gjordes känd av Eric Clapton på 70-talet. Just D gjorde en svenskspråkig version, en direkt översättning av originaltiteln. Ordet som söks kan också vara ett rymdmått; cirka 44 milliliter alkoholhaltig dryck.
V8: Svensk musik, ”Dover Calais” med Style. Vad heter sångerskan i förnamn? Gruppen Style – tidigare Freestyle – hade bl a hits som ”Vill ha dig”, ”Fantasi”, ”Ögon som glittrar”. Den eftersökta sångerskan är halvsyster till Zemya med samma efternamn. Efternamnet leder tanken till en bokhjälte av Jan Guillou, förnamnet till en film från -58 med bl a Maurice Chevalier i rollistan.
L3 + V10: Två olika melodier. 1. Första ordet i titel och refräng. Sången är skriven av Stig Olin och den var med på vartenda allsångsblad på festerna förr i världen (har man fortfarande allsång på fest?). Ordet är väl ett av de vanligaste orden i svenska språket. Och i föregående två meningar finns det med på inte mindre än 7 gånger… 2. Sista ordet ur titel och refräng. Den här sången är äldre, skriven av Ernst Rolf och handlar om ett gift par som aldrig ses; när den ene är här är den andra där och tvärtom.
Nu hade jag velat ha med ett klipp med Pallesen og Pilmark, men jag hittar det jag söker på Youtube så jag får leta upp något annat. Det var ju en hel del melodifestival i dagens kryss så här kommer lite på danska också. Linie 3 – Melodi Grand Prix.
Mike Windgren (Elvis) hamnar i Acapulco där han på en bar träffar tjurfäkterskan Dolores. Samtidigt får han sparken från sitt jobb som ”livvakt” åt en bortskämd tonårsflicka. En pojke, Rauol, hör honom sjunga i baren och erbjuder sig att bli hans manager. Rauol är släkt med många nyttiga kontakter och ordnar jobb till Mike på stans stora hotell. Där träffar han Moreno, som arbetar som badvakt på dagarna och dyker från klipporna i La Perla på kvällarna. När Mike ser honom hoppa från högsta trampolinen i bassängen blir han märkbart nervös, och man får senare se honom tänka tillbaka på tillfället när han och hans familj arbetade på cirkus som The Flying Windgrens och hur hans bror tappar greppet om hans händer, faller och dör. Efter det har han blivit rädd för höga höjder.
På hotellet träffar han också Marguerita (Ursula Andress) som är Morenos väninna. Hennes far är hotellets kock, och när han hör att Mike är från USA försöker han få sin dotter att bli bättre bekant med Mike så att de kan få följa med till staterna.
Mike gör succé som underhållare på hotellet, och snart uppstår rivalitet mellan Dolores och Marguerita, samtidigt som Moreno blir svartsjuk och tycker Mike är en fegis som inte vågar dyka från hög höjd. Han tycker inte heller om att Mike extraknäcker som avlösande badvakt. När Mike och Marguerita ska ha en date vid La Perla följer Raoul med, och han har dessutom ordnat så att Mike ska sjunga innan Moreno ska hoppa.
En hel del förvecklingar uppstår i Mikes val mellan Marguerita och Dolores, allt det hoppar jag över, det blir bara upprepningar.
Till slut kommer det i alla fall till en kontrovers mellan Mike och Moreno, Moreno blir skadad och kan inte dyka. Mike bestämmer sig för att komma över sin rädsla och genomför dyket istället. Alla missförstånd försvinner och det hela slutar lyckligt för Mike och Marguerita, för hennes far och för Rauol som båda får följa med till USA.
Filmen utspelar sig ju i Mexiko, så det är mycket latinomusik, både rumba, cha-cha-cha och bossa nova och flamenco. Och nu får jag ett litet dilemma, för jag skulle ju leta bra låtar som i princip aldrig spelas och det finns en riktigt bra låt i filmen men om den aldrig spelas…? Nå, inte på senare år i alla fall vad jag har hört.
Vad sägs om titlar som Fun In Acapulco, Vino Dinero y Amor, I Think I’m Gonna Like It Here, Mexico, El Toro, Marguerita, The Bullfighter Was a Lady, (There’s) No Room To Rhumba In a Sports Car, You Can’t Say No In Acapulco, Guadalajara… Den låt jag tycker är klart bäst heter Bossa Nova Baby(den gjordes i svensk version av Siw Malmquist, om någon kommer ihåg)
Mike Edwards (Elvis) och hans kompanjon Danny flyger ett besprutningsplan tillsammans. Efter att säsongen är över visar det sig att pga skulder (Danny spelar bort deras lön) tas deras plan i beslag och de blir tvungna att lifta till Seattle. De får lift med Walter Ling och dennes brorsdotter Sue-Lin, som är på väg till världsutställningen. Där visar det sig att Walter får ett jobb han inte kan tacka nej till, och efter en del övertalning tar Mike Sue-Lin till utställningen.
Sue-Lin får i sig för mycket godsaker, och Mike tar henne med till sjukstugan för att få hjälp med hennes onda mage. Medan hon är inne hos doktorn får Mike ögonen på en sjuksköterska, och han låtsas ha fått något i ögat för att lära känna henne bättre. Hon går dock inte på finten.
Dagen efter får Mike en idé och han ber en ung pojke sparka honom på smalbenet för att få en anledning att träffa sköterskan – Diane – igen. Hon tror inte på honom först, men när han visar sitt ben för doktorn får hon en reprimand. Doktorn ber Diane skjutsa Mike hem men på vägen låtsas Mike få ett yrselanfall och hon tar med honom till restaurangen högst upp i the Space Needle. Allt ser ut att gå vägen, men på väg från restaurangen möter de pojken som undrar om han ska sparka Mike igen. Diane förstår att hon blivit lurad och lämnar Mike.
Sue-Lin dyker upp igen. Hennes farbror Walter gav sig iväg på ett jobb och kom inte tillbaka. Hon känner bara Mike och Danny och ber dem om hjälp. Mike låter henne bo hos dem, vilket Danny inte gillar eftersom han bjudit hem ett gäng på tärningsspel. Sue-Lin ser mer än Mike tror, och hon låtsas bli sjuk och ber honom ringa efter syster Diane. Efter lång övertalning går hon med på att komma och finner Sue-Lin med hög feber (hon har värmt ansiktet mot ett element). Diane och Mike blir vänner igen.
Så dyker en dam från barnavårdsnämnden upp. Hon har fått ett samtal om att en föräldralös flicka bor hos Mike och Danny och får honom att inse att han inte kan ta hand om henne. Innan hon kör iväg med Sue-Lin frågar Mike vem som anmält det hela, och får svaret att det var Diane. Nu är det Mikes tur att inte vilja tala med henne.
Mike och Danny får ett kort flygjobb och när Mike kommer tillbaka ringer han till barnhemmet för att prata med Sue-Lin. Han får då reda på att hon rymt. Barney, som äger stugan Mike och Danny lånar, har fått besök av henne och han lämnar över en lapp där det står att hon finns vid sin drömbil. Mike kommer då ihåg att de såg en bil på utställningen som hon ville ge till sin farbror. Mitt i natten tar han sig in på utställningsområdet och hittar henne sovande i sin bil. Han tar med henne till flygplatsen där han ska hjälpa Danny att lasta planet. Där finns också Vince, som gett dem jobbet. Han gillar inte åsynen av Sue-Lin, han vill inte riskera att polisen kommer. Detta får Mike att fatta misstankar och han kontrollerar lasten som består av illegalt pälsverk. Det obligatoriska slagsmålet utbryter och polisen kommer och tar alla med sig.
Diane försöker få Mike att förstå att det inte var hon som anmälde Sue-Lin till barnavårdsnämnden och Danny erkänner att den var han som bett en flickbekant ringa. Han behövde Mikes hjälp med flygningarna och tyckte att Diane tog för mycket av Mikes uppmärksamhet. Farbror Walter lokaliseras, han har fått problem med bilen men är okej. Mike söker nu jobb som flygare i samma rymdprogram där Diane skall arbeta som sjuksköterska.
Slutet gott allting gott!
Det finns flera bra, och några mindre bra, sånger i filmen. Introlåten heter Beyond the Bend och är inte alls dum. Relax och Take Me To the Fair är också bra. Barnsångerna Cotton Candy Land och How Would You Like To Be är lite småfåniga men roliga. Slutsången Happy Ending är… nej, inte bra. I övrigt är det mest ballader; I’m Falling In Love Tonight, A World of Our Own och en av mina favoriter They Remind Me To Much of You. Men det blir en annan sång jag länkar: One Broken Heart For Sale.
PS. Pojken som sparkade Elvis på smalbenet blev senare själv berömd, bl a i rollen som just Elvis i ”Elvis – the Movie” 1979. Han heter Kurt Russell…
Jag har inte lösningar på världsproblemen. Ibland inte ens på mina egna problem. Men jag har en lösning till Melodikrysset varje vecka. En och annan lös skruv har jag också. För övrigt använder jag ett diskmedel som löser det mesta.
moruggla 