Ted Jackson (Elvis) gör lumpen som grodman. Dagen före muck hittar han ett oxiderat mynt på ett sjunket skepp när han är nere för att desarmera en mina. Paret Dina och Gil ser honom dyka och blir nyfikna på vad han har hittat.
Ted besöker Captain Jack, som är rädd för vatten, men som haft en barnprogram där han var sjökapten. Jack hyr ut dykutrustning till Ted, som tillsammans med Judd och Jo (vars förfader var kapten på det sjunkna skeppet) ger sig ut för att dyka efter skatten. Dina och Gil har förstått att det finns en skatt och gör nu sitt bästa för att sabotera bärgningen. De stjäl den hyrda dykutrustningen från Teds båt och övertalar Captain Jack att hjälpa dem istället.
Efter en hel del problem med Jos vänner (en yogalärarinna – spelad av Elsa Lanchester, som på 30-talet gjorde Frankensteins brud – , en konstnär som monterar isär Teds bil och gör en mobil av den, och en del andra mer eller mindre dråpliga situationer) kan Ted och hans vänner ge sig iväg, men Dina, Gil och Jack har redan kommit iväg och Gil har dykt ner efter skatten. Ted övertalar Jack att komma över tills hans båt istället och dyker ner efter Gil. (Slagsmål under vatten är inte särskilt spännande att se 🙂 ). Ted bärgar till slut skattkistan och vännerna jublar – den är full med mynt.
En mynthandlare värderar skatten – till 30 cent stycket. Det var varken guld- eller silvermynt, det var koppar… Men de har haft sitt äventyr och får lite pengar, och de tre männen Jack, Ted och Judd, ger sina andelar till Jo så att hon kan köpa det konstnärshus hon planerar att starta. Slutet gott osv…
Soundtracket består av sex låtar. Två av dem är ganska fåniga, The Love Machine och Yoga Is As Yoga Does (men leta gärna upp den sistnämnda på Youtube, scenen är värd att se, inte minst ”Frankensteins brud” som yogainstruktör 😀 ). De andra fyra är hela okej. Titellåten Easy Come Easy Go, slutnumret I’ll Take Love – en Bossa Nova – och You Gotta Stop går mer än väl att lyssna på, men det som är Elvis’ favoritgenre, och som han verkligen lägger hela sin själ i, är gospel. Och det finns en gospelsång i den här filmen: Sing You Children.
Mike McCoy (Elvis) är sångare i ett band och samtidigt är han racerförare på deltid. Han är singel och fast besluten att fortsätta med det, men plötsligt står han inför tre kvinnor som alla vill gifta sig med honom:
1. Cynthia, en bortskämd miljonärsdotter vars far Howard vill ha Mike som förare av sin bil i ett kommande race.
2. Diana, författarinna som håller på att skriva boken ”The Perfect American Male” och har utsett Mike till just det.
3. Les, som spelar trummor i Mikes band och som är fast besluten att inte längre kallas ”one of the guys”.
Cynthia vill att Mike och hans band kommer och sjunger på hennes födelsedag, och Howard erbjuder dem 5000 $ men Mike tackar nej. Cynthia och Howard ser till att de ändå kommer genom att se till att bandets hela spelturné ställs in. Dessutom säger Mike återigen nej till att köra Howards bil, vilket får denne att anlita polisen för att be bandet lämna stan.
Som hämnd hyr bandet grannvillan och håller vilda fester där. Alla tre kvinnorna dyker upp och Mike får fullt upp med att hålla dem på avstånd. Les och pojkarna i bandet försöker hjälpa honom att tänka på annat genom att låta honom se Howard bil Fox Five och provköra den. Men eftersom Howard försöker påverka Mike att inte gifta sig med Cynthia säger Mike igen nej till att köra bilen.
Mike vinner racet, och eftersom han inte kan välja mellan flickorna blir det bröllop med alla tre.
Cynthia gifter sig med Philip, som är en av Howards anställda
Diane gifter sig med Howard
Les gifter sig med Tracy, polismannen som försökte köra ut dem från stan.
Och Mike får fortsätta sitt liv som lycklig ungkarl 🙂
Vad kan jag säga om musiken då? Det enda bottennappet är nog Stop, Look and Listen. Så finns det några lite bättre, titellåten Spinout, Beach Shack, Never Say Yes och Adam and Evil. Balladerna All That I Am och Am I Ready är inte alls dumma, och faktiskt inte heller låten med den svenskklingande titeln Smorgasbord. Men mitt guldkorn – eller i alla fall silverkorn – idag får bli slutlåten, I’ll Be Back.
Rick Richards (Elvis) har fått sparken från sitt jobb som pilot. Han kommer hem till Hawaii, och tillsammans med sin vän Danny (James Shigeta, känd från bl a Die Hard) startar han en helikoptercharter. Rick tar ett jobb där han ska flyga hundar till en utställning, men när hundarna börjar bli ohanterliga blir flygningen därefter.
Rick tar med sig Dannys dotter Jan och en f d flickvän på en helikoptertur. Flickvännen – liksom ett dussin andra kvinnor på Hawaii – är sur på Rick för att han lämnat henne tidigare och hon tar startnyckeln ur helikoptern och kastar den i sanden. Rick tillbringar hela natten med att leta utan framgång. Under tiden har Danny och Jans mamma blivit oroliga och Danny ger sig ut för att leta efter dem.
Danny blir förstås arg på Rick och han tar Jan med sig hem medan Danny får flyga sin helikopter själv. Tillbaka på kontoret morgonen efter får han först veta att han fått flygförbud pga flygningen med hundarna; han höll nämligen på att ramma en bil och i den satt chefen för Hawaiis flygstyrelse, Mr. Beldon, med fru. Det nästa han får veta är att Danny och Jan aldrig kommit hem. Han har att välja mellan att lämna sin bästa vän i sticket eller att flyga trots förbudet. Han väljer det senare, och hittar Jan och Danny, den senare med ett brutet ben och en trasig helikopter.
På en fest lyckas Rick få Beldon på tu man hand och pratar sig till att få behålla sitt certifikat. Och så upptäcker han firmans sekreterare förstås. 🙂
Och så ska jag försöka hitta ett guldkorn bland låtarna… Två duetter sjunger Elvis med Donna Butterworth (som spelar Jan): Queene Wahine’s Papaya och Datin’. Så sjunger Donna en låt utan Elvis, en hawaii-inspirerad version av Bill Bailey. En långsam ballad finns med, This Is My Heaven. Den är helt okej. Och så några låtar till: Paradise Hawaiian style, Scratch My Back (Then I’ll Scratch Yours), A Dog’s Life, A House OfSand och Stop Where You Are. Ingen av dessa är något guldkorn precis. Musiken passar till titlarna, kan man säga…
Men eftersom jag gillar trummor så måste det bli Drums of the Islandssom blir dagens länk.
Johnny (Elvis) jobbar på en flodbåt på Mississippi som underhållare tillsammans med sin flickvän Frankie. Johnny är en inbiten spelare, och det blir inte bättre av att det på båten också finns ett kasino. Han spelar mycket och är skyldig mer. Samtidigt är han skrockfull och tror på ödet. Han går till en zigenarvagn för att bli spådd av Zolita, och får veta att en rödhårig kvinna ska ge honom tur.
Som av en händelse dyker det nu upp en rödhårig kvinna på båten, Nellie Bly. Johnny gör allt för att ha henne med vid spelbordet, och han vinner faktiskt vilket får honom övertygad att zigernarkvinnan måste ha haft rätt.
Tyvärr är Nellie från-och-till flickvän till chefen på båten, och förvecklingarna är ett faktum. Frankie blir svartsjuk, och chefen blir svartsjuk. För att göra chefen en tjänst ser Blackie, chefens högra hand, till att pistolen som används i ett sångnummer är laddad med riktiga kulor, så att Frankie råkar skjuta Johnny på riktigt.
Men Johnnys tur har vänt, kulan träffar precis på hans turamulett, en medaljong som Frankie givit honom, och allt slutar lyckligt.
Musiken är ganska blandad – vaudeville, gospel, ballader och en del annat. Come Along, Chesay, Shout It Out och Everybody Come Aboard tillhör ”annat”, och titelsången Frankie and Johnny tillsammans med Petunia the Gardener’s Daughter och Look Out, Broadway får väl närmast klassas som vaudeville. Beginner’s Luck, What Every Woman Lives For och Please Don’t Stop Loving Me är ganska typiska Elvisballader. Gospel representeras av Down By the Riverside/When the Saints Go Marching In. Men jag har fastnat för den enda bluesballaden: Hard Luck.
V7: Varför är du i Göteborg? undrade en känd artist, född i Lund 1958, son av kända föräldrar om än inte i samma branch som han själv (men det är hans fru). TV-debuten skedde i TV:s julkalender Teskedsgumman. Senaste gången han var i TV var i Robins.
V10+L2: Tredje och femte ordet. Eva Dahlgren sjöng en av sina mest kända låtar. Den handlar om något man aktivt gör, och när man har gjort det så är man detta. Ledtrådar: Detta gör man när man inte ska ha kläderna på sig längre, och sen är man i bara mässingen.
L6+V17: Klockorna i gamla stan. Den här sången kommer från filmen med samma namn, den första långfilmen i färg.
1. Vem skrev sången? Förnamnet ska in. Den här mannen skrev i sin krafts dagar på 40-och 50-talen musiken till flera svenska långfilmer, däribland den kända sången Jag har bott vid en landsväg.
2. Vem sjöng den både i filmen och på skiva? Det gjorde en av Sveriges för tiden populäraste skådespelare och sångare. Han medverkade i många filmer och sjöng bl a Jag har bott vid en landsväg. Efternamnet är inget ovanligt namn alls, och man skulle kunna tro att – enligt skånsk sed – hans far hette Per, men det gjorde han inte, han hette Anders…
L4: Vilket djur? Balettmusik signerad Tjajkovskij. Baletten bygger på en gammal legend som handlar om prinsessan Odette, som av en ond trollkarl förvandlas till detta djur, ett vattenlevande sådant. I Sverige finns tre arter av detta långhalsade, vackra djur.
V8: Musik ur en musikal med svenskt påbrå, titeln refererar till ett brädspel. I den musik som spelades finns en huvudstad i titeln, vilken? På originalspråket heter den i korthet ”Krung Thep Maha Nakhon” – änglarnas stad – och den europeiska benämningen idag är en förkortning av något som betyder ”olivlundarnas stad”. Idag är det en mycket populär semesterort.
V1+L1: Vilka sjöng ”Musik ska byggas av glädje”?
1. Hon är den som en gång gjorde låten känd, heter egentligen Lillemor i förnamn men i artistnamnet är det förkortat. Här var det efternamnet som skulle in.
2. Också när det gäller den manliga artisten handlar det om efternamnet. Hans riktiga förnamn är Torbjörn, men om man tar det vanliga smeknamnet för Torbjörn och sedan vänder på det så får man hans artistförnamn. Efternamnet delar han med t ex Alicia om någon minns TV-hallåorna?
L9 + L14: En svensk melodi som utspelar sig i en viss miljö.
1. Vad heter upphovsmannen? Jo, det är en man som heter… så här. Nästan – tänk på stavningen! OWE
2. Vad är uppmaningen från den som leder aktiviteten i lokalen? Det är något som du gör just i denna stund, fast i som sagt formen av en uppmaning.
V13+L11:
1. Vad heter operan? Namnet kan syfta på: a. Denna opera. b. En biograf i Stockholm. c. Ett nöjesställe i Jönköping. La Donna e Mobile kommer också härifrån.
2. Vem är kompositören? Hade han varit engelsman hade han förmodligen hetat Joseph Green. Men nu var han italienare, så det är bara att översätta.
L16: Vad heter melodin som spelades med Elton John? Nästsista ordet. (ON)
V15: Bonnie Tyler i duett med en amerikansk sångare. (TODD Rundgren)
L5 + L3: Lennart Palm spelar en svensk melodi. Sången är skriven av Hasse Ekman och Johnny Bode och sjöngs av Gösta Ekman d.ä, lyssna gärna på den inspelningen!
1. Första ordet i titeln, svårt att hitta på ledtråd här men man kan väl säga att det gäller ett antal. Fast inte så många. Inte ens två.
2. Sista ordet i titeln. Ett klädesplagg, inte så vanligt till vardags men ibland till fest och i synnerhet riktigt fina fester eller bröllop. Från början var detta en dräkt för ryttare i Storbritannien, därav utseendet, men idag är det en högtidsdräkt för herrar. Även om det har förekommit att damer också haft en sådan på sig.
V12: Hur många är artisterna? Afro-Dite med ”Never Let It Go” från Melodifestivalen och ESC 2002. Och antalet, ja det är fler än två den här gången.
Klippet måste jag ju referera till L3 – här är herrarna i Linie 3 klädda i just sådana högtidsdräkter, även om färgen inte kanske är den vanliga.
Johnny Tyrone (Elvis) är en amerikansk skådespelare som gör en goodwill-turne i mellanöstern. I filmen som visas ser man hur Johnny slår ner ett gäng banditer och till sist golvar en leopard med ett karateslag. Detta får kung Toranshahs fiender, assasinerna, att kidnappa Johnny och de försöker tvinga honom att döda kungen. Johnny rymmer och träffar då vad han tror är en slavflicka som hjälper honom, men när hon får veta att man försökt få honom att döda kungen rider hon snabbt iväg; hon visar sig vara kungens dotter prinsessan Shalimar.
Johnny gömmer sig hos ett gycklarsällskap, som också visar sig vara småtjuvar, och så småningom blir han också förråd av en i sällskapet, Zacha. Hela sällskapet döms till döden men räddas av sällskapets dvärg, Baba. Johnny lurar sig in i kungens rum och förklarar för honom att det är hans bror, prins Dragna, som ligger bakom alltihop eftersom han vill bli kung själv. Med hjälp av trogna tjänare lyckas de lura Dragna att kungen är död och Dragna utropar sig till kung. Assassinernas ledare, Sinan, gör dock klart att det nu är han som styr riket.
Johnny och kungens män lyckas besegra assassinerna och kung Toranshah gör själv upp med sin bror Dragna över ett parti schack. Och som förväntat kan Johnny gifta sig med sin Shalimar och åka till Las Vegas på smekmånad. Tillsammans med kungen…
Jag måste erkänna det – detta är ingen särskilt bra film. Men hur är det då med musiken? Tja… Elvis är ju Elvis och så vitt jag kan bedöma gör han sitt bästa med de låtar han ska sjunga. Harem Holiday är helt okej, liksom Go East Young Man, Shake That Tambourine och Hey Little Girl. Och eftersom en ”Valentinotravesti” kräver ballader finns det några såna också: Desert Serenade, Mirage, Kismet och Golden Coins. Men den av balladerna där rösten verkligen kommer till sin rätt är So Close Yet So Far (From Paradise).Så den måste bli min länk idag.
Lonnie Beale (Elvis) är en rodeochampion som kommer till den lilla staden Zuni Wells där han upptäcker att hans vän – som lovat ordna jobb till honom mellan rodeosäsongerna – har gett sig iväg. Han får istället jobb som sångare på en klubb där han redan första kvällen råkar i slagsmål och får sparken. Vera har hört honom sjunga och erbjuder honom jobb på sin ranch, Circle-Z, som hästskötare. Ranchen visar sig vara ett hälsohem för skådespelerskor och modeller som behöver komma i form.
Pam arbetar också på ranchen, och hon berättar för Lonnie att hon egentligen kommit dit för att leta efter en skatt som en släkting till henne gömt i den närbelägna spökstaden Silverado. Men det finns fler som hört talas om denna skatt och Pam blir överfallen flera gånger av maskerade män. Lonnie lyckas alltid rädda henne.
Det hela kulminerar när Pam, Lonnie och rumskamraten Stanley under ett oväder söker skydd på det gamla hotellet i Silverado. Pam och Stanley råkar ut för ”spöken” när Lonnie inte är i närheten men till slut lyckas de oskadliggöra skurkarna. Stanley faller ner i källarvåningen, och när Lonnie och Pam lyckas ta sig ner till honom hittar de skatten. Och allt slutar förstår lyckligt, med Lonnie och Pam som nygifta kör iväg, med Stanley i en balja på släp; han trasslade in sig i dekorationerna…
Musikmässigt är detta en annorlunda film. Produktionsbolaget saknade pengar och var faktiskt på väg att gå i konkurs, så filmen fick göras så billigt som möjligt. Det innebar att det inte fanns ekonomi till att skriva ny musik och därför använde man sig av redan inspelade låtar, inte alls tänkta för filmen. Det i sin tur betyder att musikmässigt håller filmen lite högre klass än de flesta andra Elvisfilmerna. Jag listar dem helt enkelt utan kommentarer:
(It’s a) Long Lonely Highway, It Feels So Right, (Such an) Easy Question, Dirty, Dirty Feeling, I’m Yours, Night Rider, I Feel That I’ve Known You Forever, Slowly But Surely.
En scen i filmen är en parodi på alla västernfilmer, en slags Lucky Luke-variant, där Elvis spelar den mjölkdrickande (”leave the bottle”) Panhandle Kid. Riktigt roligt faktiskt. I denna scen spelas också den låt som under alla år varit en av mina absoluta favoriter – Put the Blame On Me. Alltså måste det bli den som länkas idag. Men det är mycket möjligt att några av de andra dyker upp när jag är färdig med filmerna och ska börja välja andra låtar 🙂
PS: Produktionsbolaget – Allied Artists – klarade sig. Tickle Me blev deras dittills största kassasuccé 🙂
Höll ju på att glömma veckans kryssinlägg men här kommer mina ledtrådar:
V13+L6+L4: Filmens originaltitel. Vi hörde ”Always Look On the Bright Side of Life” av och med Eric Idle. Filmen, som på svenska fick namnet Ett herrans liv, kom 1979 och blev en stor succé. Den handlar om en man som föds samtidigt som, och precis i närheten av, Jesus och förväxlingskomedin är ett faktum. Originaltiteln på engelska efterfrågades.
V5+L12: Operamusik, från den kanske mest kända operan nånsin, skriven av en fransman. Musiken vi hörde kunde kanske också ha hetat ”tjurfäktarsången”? Kompositören är det svårare ett ge ledtrådar till; vet man vad operan heter så kan de flesta också hans namn tror jag.
V14: Musik ur en serie tecknade – eller datoranimerade snarare – filmer vars titlar alltid börjar med detta ord på engelska. Det handlar om olika perioder i jordens historia; den senaste sådan vi hade var för drygt 120 000 år sedan men vissa tror att vi snart är på väg in i en sådan period igen trots- eller kanske på grund av – det klimat vi haft och fortfarande har i år. Men faktum är att den efterfrågade perioden faktiskt inte riktigt har tagit slut på vissa håll…
L8+L3: Vilka två ord inleder den svenska titeln? Låten blev känd med Lill Lindfors 1967, med svensk text av Bo Setterlind, men melodin är betydligt äldre och ett troligen spanskt gitarrstycke som kallas ”Romance”.
V8: Martina McBride sjöng i duett, men med vem? Jo, med Dino Paul Crocetti, men det namnet var han förstås inte känd under. Han var en del av The Rat Pack, som omgav Frank Sinatra, och på film var han ofta parhäst med Jerry Lewis. Som ”smörsångare” gjorde han låtar som That’s Amore och Everybody Loves Somebody Sometimes, och ingen kunde spela berusad som han…
V2+V16: Två olika illustrationer, men från båda skulle vi ha ord från titlar.
Den första var en Kicki Danielsson-hit från 80-talet som för dagens publik kanske är mer känd i Eric Saades version; den som börjar ”Vart har du vari” istället för ”Var har du varit” (det märks kanske att jag inte gillar den).
Den andra illustrationen heter ”There Are 24 Hours of Sunshine” och den svenska titeln är en direkt men något omskriven översättning som på sin tid sjöng av Thory Bernhards. För att hjälpa till lite kan jag säga att där man på engelska sjunger om 24 stycken i grupp som sjungs det på svenska om en och en. (Också i en stavning som jag inte själv använder, men jag köper att den används dialektalt på vissa håll i landet)
L11+V15: Vilka ord inleder filmtiteln? Ja, nu blir det svårt med ledtrådar! Den första filmen med denna titel kom 2008 och nu 10 år senare har det varit dags för den andra, med tillägget ”here we go again”. Det var ur denna inspelningen av ”When I Kissed the Teacher” spelades. Båda filmerna innehåller mängder av Abba-musik, och den låt som givit namn åt filmerna är från 1975.
Orden som eftersöks nämns också i Julaftonsscenen ur Lady och Lufsen: ”— — , hundar börjar tala mat…”.
L10: Dixielandmusik spelas inte så ofta, men här var det nog dessutom en liten fint; musiken är faktiskt svensk, den heter egentligen ”Inbjudan till Bohuslän” och då vet nog alla att det bör vara vår nationalskald som skrivit den. Nu var det ju förnamnet som skulle in och för de yngre, de som inte hört talas om honom i skolan, kan det vara svårt nog. Namnet är inte så vanligt idag. Hade han varit tysk hade han förmodligen hetat Eberhard.
V9: En känd filmad musikal. ”You’re the One That I Want” sjöngs av Danny och Sandy i slutet av filmen/musikalen. Hur halkar man in på titeln då? Jo, man översätter den. Hårpomada, eller brylkräm, som det hette när det begav sig. Själv är jag för ung för att ha upplevt den tiden tyvärr.
V7: Det andra ordet i svenska titeln på en norsk melodi. Det är en vacker text om att man ska uppskatta det lilla man har. ”Tätt intill” är väl inte så långt ifrån svaret?
L1: Mary J Blige sjöng duett med Gordon Sumner. Men det var inte hans riktiga namn som skulle in, utan artistnamnet. Han blev känd som medlem i gruppen The Police på 70-talet, har sjungit med bl a Bryan Adams och Rod Stewart och har också gjort ett antal inte oävna sololåtar. Artistnamnet fick han enligt uppgift för att han brukade bära svart- och gulrandiga tröjor. Namnet påminner också om originaltiteln till filmen ”Blåsningen” från 1973.
L2 till slut: Vem sjöng ur årets melodifestival? Det var inte så svårt, det har ju skrivits spaltmeter om honom – och hans syster – i tidningarna i år. Han hette ursprungligen Wahlgren i efternamn men har på senare år anammat sin fars italienska namn. Han kommer från en känd familj; det började med morfars far skådespelaren (rösten till Tony för att fortsätta referera till Lady och Lufsens julaftonsscen) via mormor och morfar (Hans och Christina) och mamma Pernilla till honom. Förnamnet kommer från hebreiskan och betyder ”lyckans son” och det passar ju in på honom eftersom han bl a vunnit både Lilla och stora Melodifestivalen.
Mannen på V8 var som jag nämnde känd var att spela berusad. Därför blir min Linie 3-länkning idag en sketch direkt från groggbordet. Och för de som inte förstår danska tar jag en version med engelsk översättning.
Rusty Wells (Elvis) och hans band spelar på Big Franks klubb. Efter deras sista spelning tänker de resa på påsklov till Fort Lauderdale, men Big Frank vill engagera dem för några veckor till. Emellertid ringer hans dotter Valerie och talar om att hon tänker tillbringa lovet med sina väninnor i just Fort Lauderdale. Rusty och hans band erbjuder sig att resa dit och hålla ett öga på Valerie för Big Franks räkning.
Naturligtvis blir inte det så lätt som han tänkt sig. Valerie går till klubben, där Rusty och hans band spelar, tillsammans med en ”nörd” och Rusty anser henne vara i goda händer, så han bjuder hem en annan till sitt rum. ”Nörden” kommer in och frågar efter en febertermometer och berättar att Valerie istället är i sällskap med hans gode vän Romano. Rusty och hans vänner blir tvungna att ge sig ut och leta efter henne eftersom hennes far tänker ringa om en halvtimme..
Och så här fortsätter det. Många förvecklingar och tillkrånglade situationer som ändå gör filmen till den komedi den ska vara. Särskilt när Valerie får veta att Rusty är betald av hennes far för att hålla ett öga på henne… I den vevan bryter det obligatoriska slagsmålet ut, en massa tjejer hamnar i finkan och Rusty gräver sig in för att rädda Valerie, och tar sig ut tillsammans med de andra, utklädd i vad flickorna kunde avvara i klädesplagg
Men naturligtvis slutar det med att Rusty blir förälskad i Valerie, och hon i honom förstås.
En lite kul detalj är det att varje gång Romano är i närheten spelas Santa Lucia i bakgrunden 🙂 Och att en av Rustys vänner spelas av Bing Crosbys son Gary. Och en polis spelas av Jackie Coogan, som 44 år tidigare spelade Chaplins pojke…
Titellåten Girl Happy är bra. Spring Fever och I’ve Got To Find My Baby går att lyssna på. Do Not Disturb är nog den minst bra låten här. Fort Lauderdale Chamber of Commerce, Startin’ Tonight, Cross My Heart And Hope To Die, Do the Clam och The Meanest Girl In Town har lite rytm. Puppet On a String (Nej, inte den från ESC med Sandie Shaw, den kom två år senare) är en långsam ballad, och det säger väl en del att den hamnade på albumet ”Elvis sings for children (and grownups too)… Även i den här filmen finns en låt som sjungs av någon annan, och den heter I’ve Got News For You (sjungs av Nita Talbot, som spelar en strippa iklädd tidningspapper). Kvar finns en, den i mitt tycke den bästa; inte så stereotypt ”Elvisfilmlåt”: Wolf Call.
Charlie Rogers (Elvis) sjunger på en landsortspub men retar upp ett sällskap med collegeungdomar, råkar i slagsmål och får sparken. När han kör därifrån på sin motorcykel ser han en bil med en söt flicka – Cathy – i. Tyvärr är det hennes far, Joe, som kör bilen och han prejar Charlie av vägen så att motorcykeln kraschar. Joes fru Maggie driver ett kringresande tivoli och erbjuder sig att betala för reparationen och erbjuder också Charlie jobb som ”roustabout”.
Tivolit går knappt runt ekonomiskt, men när Charlie börjar uppträda kommer publiken. En kväll sitter Cathy i attraktionen ”slå flickan i vattnet” och en man kastar boll efter boll. Det är kallt ute och när Charlie får se detta försöker han stoppa det hela. Mannen blir arg och de börjar slåss. Mannens plånbok försvinner och han beskyller tivolifolket för att ha stulit den. Joe får följa med polisen till häktet.
Charlie går ut senare och letar ordentligt, och hittar plånboken under disken. Han är på väg att köra till polisen med den men ändrar sig och bestämmer sig för att låta Joe nyktra till i häktet över natten.
På morgonen går Charlie förbi velodromen och blir övertalad att prova. Innan han hinner ner från väggen får motorcykeln motorstopp och han kraschar ner på golvet. Plånboken ramlar ur fickan och Maggie och Cathy blir besvikna på honom och ber honom försvinna. Han ger sig av till Harry Carvers nöjesfält; Carver har försökt köpa upp Cathys tivoli men hon har alltid tackat nej. Nu är han dock nöjd när han fått över hennes största attraktion.
Men Cathy saknar Charlie och söker upp honom hos Carvers. När Charlie får veta att banken kräver Maggie på pengar säger han upp sitt kontrakt med Carver, får sin innestående lön och åker tillbaka till Maggie just när bankmannen är där för att stänga ner tivolit. Banken får sina pengar, Charlie får sin Cathy (med Joes välsignelse till slut) och allt slutar förstås lyckligt.
Trots en namnkunnig rollbesättning som Leif Erickson, Barbara Stanwyck, Billy Barty (ni vet, dvärgen från ”Tjejen som visste för mycket) och Richard Kiel (ni vet, Jaws från ”Moonraker) så räcker det inte för att göra en bra film; detta är den svagaste av filmerna så här långt. Jag tycker ändå den är underhållande, men om det enbart beror på att jag är ett Elvis-fan må vara osagt…
Musiken är en annan sak, för visst finns det guldkorn även i den här filmen.
Poison Ivy League, It’s Carnival Time och Carny Town tillhör kanske inte det bästa Elvis gjort. Little Egypt är ganska fånig, även om den återanvändes i ’68 Comeback-specialen (den var bättre där). Så finns det en hel del bra låtar, t ex titelsången Roustabout och balladen Big Love, Big Heartache. Återstår It’s a Wonderful World, Wheels On My Heels, There’s a Brand New Day On the Horizonoch One Track Heart, och så dagens länk: Hard Knocks. (De två sista velade jag mellan länge. Bassångaren fick avgöra till slut.)
Jag har inte lösningar på världsproblemen. Ibland inte ens på mina egna problem. Men jag har en lösning till Melodikrysset varje vecka. En och annan lös skruv har jag också. För övrigt använder jag ett diskmedel som löser det mesta.