Här kommer då ännu en låt från mitt favoritelvisår 1969. Det är en av de okända Elvislåtar som sällan eller alrig spelas, och det är lite synd för den här låten är en av de bästa från den tiden.
Icke desto mindre finns det inte jättemånga covers på den, men bland de som ändå finns är några riktigt bra. Davy Dilarno, Daniel Young (som inte riktigt kan texten, om man lyssnar noga 🙂 ), Michael Rose och Peter King Band gör alla ”Elvisversioner”, men Cheyenne Jackson gör en bra egen version, och som alla vet vid det här laget gillar jag när man försöker göra nya versioner av låtarna. Tre andra som gör det är Jack Rabbit Slim, Catherine Irwin och Star Anna – av dessa är nog den sistnämnda min personliga favorit.
Jack White känner jag inte alls till, så jag får läsa på lite om honom. På Wikipedia läser jag att han har en förkärlek för gammal teknik. Bland annat skickar han vinylskivor till de som resencera hans musik; han tycker att om det inte finns en grammofon på en tidning som ska resencera musik så förtjänar de inte att resencera den alls. En konsert-DVD spelade in med Super 8-kameror, eftersom han tycker att den nya filmtekniken för saker att se för skarpa ut.
Men andra kanske vet vem han är, han skrev bland annat Bond-låten Another Way to Die” till Quantom of Solace 2008, och spelade in den tillsammans med Alicia Keys, den enda Bond-låt om sjungs som duett.
Hur som helst, hans version av Power of My Love är inte så pjåkig, lite skrikig men jag gillar den ändå.
Albumet From Elvis In Memphis har jag plockat låtar ur tidigare, bl a In the Ghetto. Det var Elvis‘ första album efter Hollywood-tiden och efter Comeback Specialen -68 sa Elvis till producenten Steve Binder att han aldrig mer skulle sjunga en låt han inte själv trodde på… Detta är en av mina absoluta favoritlåtar med Elvis (har jag sagt det förut…?) och jag vill gärna dela med mig av den. 🙂
moruggla 