Denna vackra countryballad finns i många upplagor, några bättre än andra som det ju brukar vara. Jag tror att jag hörde den första gången när jag fick LP:n ”Pierre” med Pierre Isacsson i julklapp 1974 fast då på svenska (hans version finns inte på Spotify, och den är inte så bra att jag bryr mig att länka till Yourube). Sen dök Elvis upp i mitt liv och då fick jag höra den på engelska för första gången.
Genom åren har jag också hört den med många andra, t ex Willy Nelson, Waylon Jennings, Tammy Wynette, Billy Ray Cyrus och Johnny Cash/June Carter, för att nämna de kända countryartisterna. Min sökning på Spotify ger också en del andra resultat, som Percy Sledge, Joan Baez och Sammi Smith.
Ett par nya favoriter har jag också fått med låten. Bryan Adams gör en härlig ballad av den men hans namne Bryan Ferry gör den helt klart bästa versionen, den perfekta sista-dansen-tryckaren.
Och så kommer Ray Stevens och förstör den romantiska stämningen med sin parodiversion, i Spike Jones-stil.. 🙂 En annan parodiversion, med Pinkard and Bowden, heter Help Me Make It Through the Yard och är ganska rolig den också. 😀
Den svenska versionen, Hjälp mig ur min ensamhet, skrevs vad jag förstår av Alf Robertson, men hans version finns varken på Spotify eller Youtube vad jag kunnat se. Jag väljer versionen med Sten&Stanley istället, i brist på Pierre. 😉
Den finns också på franska, Aide-moi à passer la nuit med Claude Valade (fast jag undrar om det inte är en tjej som sjunger här? Det kan vara författarinnan till den franska texten, Christine Charbonneau istället). Däremot tvivlar jag inte på att det är S.T.S (det står för Steinbäcker-Timischl-Schiffkowitz, vem det nu är) som gör den österrikiska versionen: Gö, Du Bleibst Heut Nacht Bei Mir.
Men det var svenskättlingen Kris Kristofferson – han är visserligen född i Texas, men hans farfar kom från Nås och hans mormor kom från Forsvik – som skrev och spelade in den 1970. Hans version är väl så mycket country det kan bli.
Elvis’ version kom på skiva 1972, inte så dålig den heller.
Några år senare, 1976, blev Elvis – på Barbra Streisands önskan – erbjuden den manliga huvudrollen i filmen A Star Is Born. Men enligt Översten tillät inte Elvis’ hälsa en filminspelning (eller om det var så att han inte accapeterade att Elvis’ namn skulle stå efter Streisands på affischerna…) så han tackade nej. Rollen gick istället till – Kris Krisofferson! 🙂
moruggla 