Att skriva en låttext om platser man aldrig varit på är kanske lite ovanligt, men samtidigt förstår man att låtens ”jag” känner en samhörighet med dessa platser genom t ex musiken. Att det är en ”blues-country-rock”-låt gör att jag gärna lyssnar på den.
Hoyt Axton skrev och spelade in den 1971. Därefter har ett antal kända och okända (för mig alltså) artister sjungit den. Vi har t ex Waylon Jennings, Ike och Tina Turner, Three Dog Night och Jerry Ray Williams. Ingen av dessa sticker ut särskilt mycket, men en version jag hittade medan jag lyssnade igenom Spotify är Mariotti Brothers; deras version gillar jag pga trummorna 🙂 I övrigt sjunger de flesta den som originalet och det blir lite tråkigt i längden.
Jag googlar fram att det finns en dansk version (Jeg har aldrig været i Spanien med Peter Belli) och en svensk (Om du alltid har rest ensam med Göran Zetterlunds orkester). Ingen av dessa hittar jag på vare sig Spotify eller Youtube, tyvärr. Någon som vet om det stämmer?
Cher spelade också in den 1972, och hennes version är en av de bästa av de jag lyssnat på. Eftersom jag inte är ett stort fan av Cher hade jag aldrig hört den här med henne förut.
Samma år sjöng Elvis den live på Madison Square Garden. Enligt wikipedia fanns bl a George Harrison i publiken på en av föreställningarna och det är ju lite roligt eftersom en textrad lyder: ”I’ve never been to England, but I kinda’ like the Beatles” 🙂
Texten i övrigt måste ha varit svår, många av artisterna sjunger olika texter. T ex: ”I headed to Las Vegas, only made it out to Needles” blev i en version ”only made it out to Phoenix”. Och raden ”can you feel it, it’s gotta be real, it feels so good” får Waylon Jenning till ”can’t you feel it, you must believe it, feels so good”.
Sen är det en annan sak att Hoyt Axton ursprungligen skrev ”In Oclahoma, born in i coma” och blev tvungen att ändra det till ”In Oclahoma, not Arizona” pga att det sågs som olämpligt. (Vilket bl a Elvis ändrar till ”In Oclahoma or Arizona”) 🙂