Det här är ännu en sån där låt som ”alla” har hört med någon. Men de flesta har nog inte hört den med Elvis. Jag har i alla fall aldrig hört den med Elvis utom på skiva. Peggy Lee har spelats desto oftare genom åren.
Hon var dock inte först. Fever skrevs av Eddie Cooley och Otis Blackwell (som pga ett kontrakt valde att skriva under pseudonymen John Davenport). Otis skrev många hits, t ex Great Balls of Fire och All Shook Up. Fever spelades först in med Little Willie John (i Sverige förmodligen mest känd som titel på en Peter LeMarc-låt 😉 ) 1956. Peggy Lee gjorde den känd för den breda publiken ett par år senare; hon skrev också om texten en del. Och Peggy’s textversion är den som många andra valt att sjunga: Madonna, Beyoncé, Boney M, Suzi Quatro, Alexander Rybak med D’Dorian, Ray Charles med Natalie Cole och inte minst Link Wray.
Sen finns det förstås parodier, och jag vill ju inte undanhålla er dessa två: På danska med Preben Kristensten: Birger. Och på svenska med Babben Larsson: Fibrer.
1960 var den med på albumet Elvis Is Back. Jag gillar Elvis studioinspelning – han gör den i ett lite långsammare tempo än Peggy Lee – men han har också gjort den live, och jag väljer ett Youtubeklipp från 1973. Bildkvalitén är inte den bästa men lyssna på publikens reaktioner! 😀
moruggla 
Gillar Elvis version bäst, Peggy Sue sjunger den alldeles för snabbt tycker jag, även originalet med Otis är bra.
Håller med, men jag gillar också Link Wrays version skarpt, lite annorlunda stuk på den. Och så ”Birger” förstås 🙂