moruggla

Jess Wade (Elvis) har fått bud från sin f d flickvän att hon vill tala med honom. Han beger sig till hennes hemstad vid mexikanska gränsen, men där möts han av sina gamla kumpaner från det kriminella gäng han en gång var en del av. Han lämnade gänget när han rymde med ledarens fästmö. och det är han – Vince Hackett (spelad av Victor French, som senare spelade Mr. Edwards i ”Lilla huset på prärien”) som har skickat meddelandet till Jess. Med i gänget finns även Vinces lillebror Billy Roy, och så Gunner (spelad av James Sikking, känd bl a för rollen som Lt. Hunter i ”Spanarna på Hill Street”)

Nå, Vince är lite sur för att Jess snodde flickvännen och nu vill han hämnas. Hans gäng har stulit en kanon, en frihetssymbol, från Mexiko, och de har sett till att alla efterlysningar som gått ut beskriver Jess – förutom att tjuven sägs ha ett långt ärr på halsen. Men det ser Vince till att Jess får med hjälp av ett brännjärn. När han på så sätt har fulländat signalementet låter han Jess gå, och han måste nu se upp både för den mexikanska och amerikanska rättvisan.

Jess uppsöker sin vän sheriff Ramsay och berättar hela historien för honom. Ramsay tror på honom och nu försöker de få fatt i banditbandet. De får så småningom tag i Billy Roy och sätter honom i finkan. Ramsay blir svårt sårad, och gör Jess till vicesheriff. Vince försöker få ut Billy Roy men kommer inte förbi Jess. Vince hotar då med att han skall skjuta sönder staden med den stulna kanonen, och gör också allvar av sitt hot. Sheriff Ramsays hus träffas och han dör. Nu är hela staden emot Jess och vill att han släpper Billy Roy, i synnerhet Ramsays fru.

Jess tar Billy Roy med sig och binder honom vid ett träd i närheten av platsen där kanonen står. Han börjar argumentera med Vince, och efter en del skottlossning kommer kanonen i rullning rakt mot Billy Roy som krossas under tyngden. Vince ger upp, kanonen återförs till Mexiko och stadens invånare ber Jess om ursäkt.

Den här filmen är unik på flera sätt: 1. Det är den enda film där Elvis inte sjunger en enda sång i filmen, bara titelsången i introt. 2. Det är inte en massa tjejer med i filmen. 3. Det är den enda film där Elvis har skägg (han trivdes inte med det, det sägs att hela produktionsteamet inklusive ”överste” Parker odlade skägg för att Elvis skulle känna sig mer tillfreds med sitt 🙂 ).
Men det finns också en tråkig historia bakom; när Elvis fick läsa manuset blev han eld och lågor för den här filmen. Tänk, han skulle få göra en westernfilm! Han skulle slippa sjunga fåniga sånger! Han skulle äntligen få göra en roll där han kunde visa att han var skådespelare. Och dessutom var det en roll som var tilltänkt idolen Clint Eastwood, som dock hade tackat nej. Han skrev gladeligen på kontraktet.
Men när inspelningen skulle börja och han fick manuset i sin hand igen upptäckte han  att alltihop hade skrivits om… När besvikelsen lagt sig lär han ha sagt till sina vänner: ”Vi gör vårt jobb, sen tar vi pengarna och åker hem”.

Men det betyder inte att filmen är dålig. Även om Elvis hade tänkt sig en lite annorlunda roll så gör han nog ändå sitt bästa, och jag tror att han hade roligt när han fick leka Clint Eastwood en stund… Elvis kunde ha blivit en bra skådespelare, om han bara fått chansen! Men tyvärr var det på sätt och vis hans fans som satte stopp för det. Charro! drog inte publik, de var inte intresserade av hans skådespel, de ville bara höra honom sjunga.

Men som sagt är det ingen musik i filmen. Förutom titelsången, så det är ju tur att den är både bra och okänd! 🙂 Och den heter förstås Charro.

(PS. För den som undrar är en charro en mexikansk motsvarighet till en cowboy, enkelt uttryckt. Filmen hade ett annat namn under inspelningen, ”Come Hell, Come Sundown”)