Det är mycket man inte får göra i dessa tider. Man får inte samlas fler än 50 personer på en plats, man får inte stå för nära andra i köer, man får inte åka kollektivt om man inte måste, man får inte gå in genom framdörren på bussen, man får inte åka till Köpenhamn och framför allt – man får INTE glömma att tvätta händerna länge och ofta.
Men jag klagar inte, kan jag hålla mig och andra friska genom dessa ganska enkla åtgärder så för katten – don’t!
Och då kommer jag osökt in på dagens låt som heter just det – Don’t. 😀 Det här är en låt som är svår att söka på, man måste veta vilka artister som gjort covers för att kunna hitta dem. Som tur är finns ju Secondhandsongs.com, som jag nämnt flera gånger. Där hittar jag flera stycken.
Om jag för en gångs skulle ska börja med de artister som jag inte tidigare känner till så vill jag nämna Sandy Posey, Graham Bonnet, The Mike Eldred Trio, Albert Lee & Hogan’s Heroes, Bernadette Peters och Colin Paul.
De mer kända artisterna får representeras av Emile Ford & The Checkmates, P.J. Proby och inte minst Link Wray.
De där lite udda och annorlunda versionerna hittar jag också ett par stycken. Angel Corpus Christi gör en ganska fin version, och The Residents har jag ju haft med förut; de har ett alldeles speciellt sätt att sjunga Elvislåtar på, och deras cover av Don’t är absolut en av deras bästa 😀
Hur många känner till Don McLean idag? Jag upptäckte honom på 80-talet med Cryin’ och Vincent, men han är nog mest känd för American Pie, den hör man då och då på radio faktiskt. 74 år gammal är han still going strong 🙂
En lite rolig grej som jag inte kände till innan är att Roberta Flacks låt Killing Me Softly With His Song är inspirerad av ett framträdande med Don McLean och låten Empty Chairs – lyssna gärna på den!
Jerry Leiber och Mike Stoller skrev Don’t till Elvis som spelade in den 1957. Singeln släpptes i januari – dagen före hans 25-årsdag – och blev hans elfte listetta på USA-toppen.1959 gjordes samlingsalbumet 50,000,000 Elvis Fans Can’t Be Wrong: Elvis’ Gold Records Volyme 2 där Don’t var en av låtarna. Det är i alla fall namnet på den utgåva av albumet som jag har. Från början hette den bara Elvis’ Gold Records, Vol.2. 1962 dök tillägget med ”50,000,000” upp på nya utgåvor, 1968 togs det bort igen men till CD-utgåvan var det tillbaka… så kan det gå när man är ambivalent, det vet jag allt om 😀
Hur som helst är Don’t en av mina favoritlåtar från Elvis tidiga inspelningar; personligen tycker jag att balladerna passade hans röst bra genom hela hans karriär, där kommer känslan han lägger i texten verkligen fram på ett sätt som den inte gör i rocklåtarna. Men äsch, varför ställa genrerna mot varandra, allt han gjorde var ju bra, inte sant? 😉