You Gave Me A Mountain är ännu en av min absoluta favoritlåtar med Elvis. Texten är i och för sig inte så upplyftande men om man själv står inför en motig uppförbacke nån gång så är det ganska nyttigt att lyssna på en sång om någon som har det ännu värre och tänka ”nåja, så illa har jag det inte ändå”. 🙂
Frankie Laine hade en hit med den här låten 1969, och det finns några hörvärda versioner av den, t ex Eddy Arnold, Gene Watson, Lyle Sinclair, The Piearcys, Johnny Bush, Sonny Martin, The Plainsmen och Johanna Hemara. Någon direkt udda version hittar jag inte, om man inte räknar Johnny Loughrey, som låter som om han ska brista ut i gråt hela tiden.
Den skrevs av countrystjärnan Marty Robbins (känd för bl a El Paso och Singing the Blues som senare blev känd med Tommy Steele om jag nu vågar nämna hans namn när det är Elvis jag skriver om 🙂 ) och när man lyssnar på hans inspelning hör man en liten skillnad i texten. Marty sjunger den som han skrev den, med textraden ”Despised and disliked by my father”. När Laine skulle spela in den bad han om en ändring där till ”Deprived of the love of a father”; detta därför att hans egen far gått bort strax innan. Den senare raden har därefter alla hållit sig till av de jag lyssnat på.
Det gjorde Elvis också. Han sjöng den i Aloha From Hawaii-konserten 1973, då den också första gången kom på skiva. Hela den konserten är både se- och hörvärd, och Elvis sjunger många sånger i den där han verkligen har möjlighet att ta i ordentligt. Jag har redan skrivit om ett par – My Way och What Now My Love t ex – men denna kommer inte långt efter. Den är bara inte lika känd.
Jag har sagt det förut – Elvis sångröst var som bäst mellan 1968/-69 och 1973/-74, den här låten är ett av bevisen för det. 🙂
moruggla 