moruggla

Ännu en tidigt 60-talslåt, i en helt annan stil än den i mitt förra inlägg. Alla som säger att ”Elvis var slut” efter militärtjänsten har nog aldrig hört (Marie’s the Name) His Latest Flame 🙂

Den här låten skrevs av Doc Pomus och Mort Shuman, som skrev många låtar av Elvis. Huruvida de tänkte sig att detta var en Elvislåt vet jag inte; han var i alla fall inte först med att spela in den. Del Shannon hann före med ett par månader. Och en hel del har följt efter.

Cliff Richard förstås; den här låten passar hans stil. Sha Na Na gör en bra version. Flemming ”Bamse” Jørgensen måste jag ju ta med igen. Billy J Kramer har jag inte haft med förut tror jag. T o m Claes-Göran Hederström har spelat in den. Synd att han inte fortsatte sin sångkarriär… De riktigt bra med kända artister finns inte på Spotify – de är inte officiellt utgivna verkar det som – men jag hittar dem på Youtube: Brian May är en av dem – riktigt bra. Scorpions är en annan. Och så hittar jag en hårdrocksversion med the Misfits som är lite kul.

Och så har jag förstås hittat några för mig okända artister som jag kommer att lyssna mer på: The Lurks, Frantic Flintstones och Two Tons of Steel t ex. Men min absoluta favorit bland dessa är den som gör den mest udda och egna versionen – The Residents. Riktigt bra är den!

Jag hittar ingen version på svenska. men några olika språk finns det: Spanska – La novia de el med Gipsy Vagabonds och Mi Ultimo Amor med Los Jokers. Franska – Sa Grande Passion med Richard Anthony. Tyska – Sie war all sein Glück med Ted Herold. Och finska – Pois raiteiltaan med Toni Rossi och Sinitaivas, samt Mari Naapurin med Agents och Vesa Haaja.

Jag har nog nämnt Little Gerhard någon gång tidigare, och eftersom han ansågs vara Sveriges rockkung så får han bli  gästartisten idag. Jag är inget större fan av honom men han har i alla fall träffat Elvis en gång (i Tyskland, på en Bill Haley-konsert, 1958. Fotobevis i videon nedan.) så han förtjänar väl att vara med 🙂

Del Shannon var kanske först, men det var Elvis som fick den största framgången med den här låten. När jag nu hör båda så tycker jag personligen inte att det är så konstigt. Men jag kan inte låta bli att undra ifall inte Elvis låtit mer som Del om han sjungit den fem år tidigare? Det får vi aldrig veta… 🙂
(Den här låten har ingenting med filmen Wild in the Country att göra men av okänd anledning har man valt bilder därifrån i videon nedan…)