En kryptisk rubrik idag kanske, men det kommer en förklaring i slutet. 🙂
Jag skrev i mitt förra inlägg att Elvis första skivinspekning i studio ägde rum den 5 juli 1954. Och då tänkte jag idag att jag kan ta den låten, That’s All Right (Mama) på en liten tidsresa idag, eftersom det var just den 19 juli som skivan gavs ut. Är det någon som äger originalutgåvan är det bara att gratulera, den fyller 65 år idag 😀
Låten skrevs av bluesartisten Arthur ”Big Boy” Crudup, en artist Elvis lyssnade mycket och lånade några låtar av. Att That’s All Right alls spelades in med Elvis har en särskild historia: Elvis, Scotty Moore och Bill Black tog en paus i musicerandet på Sun Studios, det fick inte ”till det” tyckte de och de var nära att ge upp. Under pausen började Elvis sjunga den här låten i ett snabbare tempo än originalet. Scotty och Bill hakade på och när Sam Phillips undrade vad de höll på mig svarade de ”ingen aning”. ”Vad ni än gjorde, gör det igen” sa Sam och spelade in den. Det var alltså egentligen en slump att just detta blev Elvis första singel och därmed en pionjär inom rockmusiken… 😉
Den var förstås med på repertoaren under alla år, undantaget filmåren på 60-talet. Studioinspelningen från -54 var en stor hit, och Elvis blev snabbt känd över USA och vidare ut i världen. Den var annorlunda jämfört med musiken man lyssnade på på 50-talet. ”I don’t sound like nobody” sa Elvis själv i en intervju från den tiden…
Den var också med i Comeback Special -68, där Elvis såg tilbaka på sina tidiga hits. Därefter tror jag han hade den med i alla sina shower, och för att tidsresan ska bli komplett väljer jag en version från Elvis in Concert i juni 1977. Rocktakterna satt i, eller hur?
Så var det den kryptiska rubriken…
Jag nämnde i början att Elvis första studioinspelade skiva, singeln That’s All Right, gavs ut den 19 juli 1954. Och tänk – Elvis sista studioinspelade skiva, albumet Moody Blue gavs också ut den 19 juli, fast 23 år senare! En tillfällighet, javisst, ingen visste ju att det skulle bli den sista. Men visst är det en märklig tillfällighet, eller hur? 😀
moruggla 