moruggla

Elvis spelade – såvitt jag vet – in två Dylan-låtar officiellt. Den ena är Don’t Think Twice It’s All Right. På Wikipedia nämns en lång rad artister som gjort cover på den, bl a Cher, Johnny Cash, Willy Nelson, Bryan Ferry, Ed Sheeran… med många flera. I svensk översättning av Ola Magnell fick den heta Ta det kallt, det är allt. I en annan svensk version av Lars Fernebring heter den Men va fan, det får gå. Elvis spelade in den 1971, och det gjorde han bra. Och länge. En video på Youtube är över 12 minuter lång. Det är en bra version, absolut, men inte alltför olik originalet.

Det tycker jag däremot att Tomorrow Is a Long Time är. Dylan själv lär ha sagt att Elvis version var den cover – alla Dylans låtar inräknade – som han skattade högst. När man hör den är det inte svårt att förstå varför, Elvis har gjort en blues av den som passar mycket bra till Dylans fina text.

En annan version har Rod Stewart gjort. Och också den här sången har översatts till svenska, av Ulf Dageby, under titeln Men bara om min älskade väntar.  Lyssna här med Nationalteatern, Thåström eller  Kjell Höglund – den sista är faktiskt nästan ännu bättre än Elvis version.