Även Blue Christmas är en julsång som många artister spelat in. Först ut var Doye O’Dell 1948. Året efter blev den populär med bl a Ernest Tubb. 1964 sjöng Beach Boys in den, 1982 Shakin’ Stevens. Dean Martin, The Platters, Jim Reeves och Johnny Cash har också gjort sina versioner, var och en på sitt sätt. Och förstås många fler; den enda som inte spelat in den verkar vara ”Mr. Julsånger Himself”, Bing Crosby. 😀
På senare år har också min nya favoritartist Albin Lee Meldau gjort en fantastisk cover på den.
Den var naturligtvis med på Elvis’ första julalbum 1957, i en något ”upprockad” version. Dessutom troligen den mest spelade versionen nånsin. 2012 kom Rod Stewarts version. Jag behöver nog inte säga vem av dem jag tycker gör den bäst. 😀
Vem som ändrade texten lite vet jag inte, men lyssnar man på countryartisternas versioner sjunger man ”decorations of red / on a green Christmas tree / won’t mean a thing dear / if you’re not here with me”. Elvis och andra rockartister sjunger däremot: ”.. / won’t be the same dear / …” . Båda passar ju in, men en liten skillnad i innebörden blir det trots allt…
Vad passar bättre idag än att spela Santa Lucia? Och vem passar bättre att jämföra med än den store tenoren Pavarotti?
Santa Lucia har ju ursprungligen ingenting med vårt lussefirande att göra. Istället är det en sång från Neapel och Santa Lucia är en halvö i neapelbukten. Sången är ursprungligen en italiensk barkaroll från mitten av 1800-talet och texten beskriver hur en skeppare försöker locka passagerare genom att beskriva den vackra naturen vid Santa Lucia:
Sul mare luccica l’astro d’argente (På havet skiner silverstjärnan)
Placida è l’onda, prospero il Vento (Lugna är vågorna, mild är vinden)
Venite all’agile barchetta mia (Kom till min lilla båt)
Santa Lucia, Santa Lucia
Visan blev populär i Sverige i början av 1900-talet. Snart blev den förknippad med vårt lussefirande och fick så småningom inte mindre än tre olika svenska luciatexter:
(Fast innan dess hade Ernst Rolf sjungit den på svenska med en text av Emil Nordlander: Kärlek på svenska och italienska. Tyvärr har jag inte lyckats hitta den varken på Youtube eller Spotify.)
Men de svenska texterna brydde sig förstås varken Elvis eller Pavarotti om. De sjöng originaltexten om havet och halvön Santa Lucia. Elvis sjöng den i filmen Viva Las Vegas. Pavarotti på scenen. Båda gör det bra. Och som vanligt tycker jag nog att Elvis lägger mer känsla bakom orden, även om han sjunger på ett för honom främmande språk.
If Every Day Was Like Christmas är en sång skriven av Elvis’ vän och livvakt Red West. Elvis var således den förste som spelade in den och av någon anledning har den inte sjungits av så många andra kända artister. Det enda för mig kända namn jag hittar på Spotify är Mel Gibson… en countrysångare som bara råkar ha samma namn som den kände skådespelaren 🙂 Jag lägger alltså inte ut jämförelselänkar från Spotify här, men jag tycker om den här låten och vill gärna göra ett inlägg om den.
Istället skriver jag lite om Elvis och Red West. De träffades redan på High School i Memphis och förblev vänner nästan ända till slutet. Red skrev några av Elvis’ – och även andra artisters – låtar och var också med i flera av Elvis’ filmer i småroller. (Ibland t o m med repliker, som i Clambake där han säger ”Ice cream för everybody”.) Red och hans kusin Sonny West arbetade också i många år som en del av Elvis’ livvakt. 1976 drog Red på sig (och Elvis) dålig publicitet då han ofta kom i bråk med påträngande fans och dessutom började prata vitt om brett om Elvis’ ökande medicinintag. Red och Sonny fick sparken av Elvis’ far Vernon, och efter det började de tillsammans med en skvallerskribent skriva boken Elvis – What Happened. De påstod själva att de hoppades att boken skulle få Elvis att ändra sitt destruktiva leverne; Elvis hoppades i sin tur att Överste Parker skulle kunna stoppa utgivningen. Men boken kom ut, några veckor innan Elvis’ död vilket förstås hjälpte på försäljningen.
Jag har inte själv läst boken och idag går den inte längre att få tag i.
Kusinerna Sonny och Red dog båda 2017, 40 år efter Elvis.
Hur som helst så kunde Red West skriva sånger. If Every Day Was Like Christmas är en av de vackraste julsånger Elvis hade i sin repertoar. Och eftersom jag inte lyckats hitta några andra kända artister som sjunger den så får det bli Red West själv jag jämför med.
Så var vi framme vid fjärde adventshelgen. Det är bara några få dagar kvar fram till julafton och den här helgen måste det mesta hinnas med; jag har av förklarliga skäl inte haft riktigt ork att sprida ut förberedelserna över tiden. Egentligen spelar det ingen roll, det blir ju jul i alla fall.
Men man (läs: jag) vill ju i alla fall ha vissa bestämda maträtter på bordet, det ska finnas julmust hemma, snaps och öl till maten och ostbricka och lite hemgjord konfekt hör till.
Inköpen är klara; via nätet har jag beställt all julmat och fick den körd ända till dörren igår. Praktiskt och bra, och utkörningsavgiften är väl värd den lyx det är att slippa bära själv, i synnerhet när man som vi inte har bil.
Sambon ville dock själv titta på skinkan innan den köptes, så igår kväll gick vi allihop iväg och köpte skinka, några glömda småsaker (grötris, hur kunde jag glömma det??) samt julgran.
Granen står nu i sin fot på vår inglasade balkong och acklimatiserar sig, maten är instoppad i kyl och frys och nu väntar godistillverkning och julpyntning idag och imorgon.
Men först melodikryss, förstås! Idag var det dags för det årliga julkrysset, och det brukar alltid vara väldigt lätt. Idag var inget undantag; men jag behöver i alla fall inte försöka hitta någon gemensam nämnare eftersom temat är givet. Så jag tar mina svar i samma ordning som frågorna:
”O Helga Natt”, eller Adams julsång, är ju välkänd. Versionen med Jussi Björling (V13) har man hört många gånger men den är ju inte oäven.
Sen skojar vi till det litegrann: ”Jul, jul, strålande jul”; de båda första orden skulle in på dubbelfrågan L12+L13. Eller L13+L12, det blir samma sak. 🙂 Hur som helst är det en gammal julsång, skriven 1921 av Gustav Nordqvist och Edward Evers.
Sedan en artist som var med även förra veckan. Tom Jones sjöng ”Mary’s boychild” på L8, och för att kunna fylla i rätt lösning måste man veta att Tom Jones är från Wales. Sången är skriven av Jester Hairston och originalet framfördes av Harry Belafonte. Den finns även i flera svenska versioner; den jag först kommer att tänka på är ”Du är som en sommardag” med Vikingarna och det har ju inte så mycket med julen att göra…
Sedan kom på V9 en psalm som tillhör de man fick lära sig i skolan så här års. ”Hosianna Davids son” var obligatorisk på skolavslutningen i kyrkan på 70-talet. Här i en instrumentalversion med Ingmar Nordströms orkester.
Jag åkte aldrig släde till kyrkan dock, och även om jag skulle ha gjort det hade den säkert inte dragits av renar. Men ”Rudolf med röda mulen” känner jag igen ändå, och jag vet därför också att Rudolf är en ren, V7, här framförd av Wings. Sarah Dawn Finer sjöng, med trombonackompangemang av Nils Landgren, en på senare år ofta spelad julsång för L5 och L10; ”Have yourself a merry little Christmas”, skriven av Hugh Martin och Ralph Blane och en gång sjungen av Judy Garland i filmen ”Meet me in S:t Louis”. Lasse Berghagen har sjungit in en svensk text av Monica Forsberg, ”Det är dags att tända alla ljusen”, läser jag på wikipedia, men den har jag mig veterligen aldrig hört. (Nej, jag använde inte internet för att finna svaret utan för att få mer ”kött på benen” när jag skriver; det blir lite tråkigt att enbart redovisa svaren).
Så blev det lite biblisk geografi; ”Oh little town of Bethlehem” skrevs av Phillips Brooks redan 1868 och har bl a sjungits av Elvis. Även denna finns med en svensk text, ”O Betlehem du lilla stad” av Anders Frostenson. Betlehem är ju enligt traditionen den lilla stad där Jesus föddes, men jag vet inte om det är riktigt rätt ändå att kalla det hans hem – han växte ju upp i Nasaret – och det är väl hur som helst inte Betlehem som Dolly Parton och Kenny Rogers tänker på när de sjunger ”I’ll be home with bells on” på V14.
”We wish you a Merry Christmas” fick vi höra på V6, med the Players i en version som väl kan symbolisera julstressen; den spelades snabbare och snabbare ;). Desto långsammare blev det då på V3, där Backstreet Boys sjöng ”Christmas time”
L2+L1: Ännu en julpsalm; ”Det är en ros utsprungen”, en ursprungligen tysk katolsk sång, ”Es ist ein Ros entsprungen”, från 1500-talet. Här spelades den på panflöjt av norske Roar Engelberg.
Så en crooner som verkligen förknippas med julen; Bing Crosby, L4, sjöng ”Jingle Bells”. Han är väl annars mest känd för ”White Christmas”, men det hade väl blivit för lätt om den fick illustrera svaret.
Till sist en irländsk artist; Enya (Eithne Ní Bhraonáin/Enya Patricia Brennan) sjöng ”Stilla natt” mycket vackertpå gaeliska på V11. Stilla natt – Silent night – Stille Nacht – behöver väl ingen närmare presentation, men den är skriven av Franz Gruber och Joseph Mohr år 1818; enligt Wikipedia skrevs den under några timmar på julaftons eftermiddag och framfördes av upphovsmännen till gitarrkomp, eftersom en mus bitit sönder bälgen till orgeln. Om det är sant vet jag inte, men skrönor hör ju julen till!
Ingen av dagens illustrationer har någon koppling till Linie 3, och särskilt mycket julmusik har de inte gjort heller; några få klipp med julanknytning finns på Youtube med Linie 3 (min favorit – deras Disneykavalkade – kan jag inte hitta där) så jag lägger in dem; ”Bedste blev kørt over af et rensdyr” (ungefär: Farmor blev överkörd av en ren). Den ingår i ett klipp från TV-showen ”Schyy det er lørdag” och för dem som inte vill lyssna på hela – där Preben först berättar om vad som hände när han mötte drottningen – börjar ”julsången” på cirka 1:30. Och jag lägger också in ett par sånger från TV-julkalendern ”Skibet i skilteskoven” där Linie 3 medverkade.
Nu är det hög tid att börja med hushållssysslorna. Jag hoppas att alla tar det lugnt i helgen och inte låter stressen ta över utan istället kan ha en riktigt
Trevlig helg!
23 december. Fjärde advent. Lillejulafton… Det har snöat idag och snön lyser vit utanför fönstret, än så länge.
Skinkan är griljerad och klar, och när sambon tog den ur ugnen kände jag – nu doftar det jul! Efter en skinkskiva och lite ost på vörtbröd sitter jag här och myser vid levande ljus i dofterna från gran och skinka. Jag har varit flitig annars också, gjort olika sillinläggningssåser (saffran, chili och vitlök) och för första gången försökt mig på en hovmästarsås till laxen. Den hade kanske ingen kock godkänt, men på fri hand blev den riktigt bra ändå.
Och på nytt har jag gått igenom vad som finns hemma till imorgon. Om något fattas.. Ja, då får det fattas! Vi har i alla fall tillräckligt för att föda oss hela julen, i alla fall fram till nyår… 😉
Nu är granen utstläppt ur nätet, klädd och spiraförsedd….
Men… vänta lite… vad är det som gömmer sig därinne? Vi måste gå lite närmare…
Där… mitt i granen… Lite närmare…
Titta,.. något rött och vitt… jag smyger ännu lite närmare….
Men titta, han kom i år också! Och har hittat sin vanliga plats längst in vid stammen. God jul, lille tomte!
22 december. I morgon skall allt vara klart! Känns som det är en hel del kvar, men någon panik har jag inte; det blir ju jul oavsett hur mycket jag gör. Den perfekta julen är inte en massa sista-minuten-stress och dammfria hörn, utan en glad, utvilad familj som kan njuta av julens ljus och dofter och mat och … okej då, en och annan julklapp också… 😉
Idag har jag satt upp krubban. Den står i hallen i ett upplyst vitrinskåp och inger julefrid så fort man kommer in. Som sällskap har den några änglar och de få ”julugglor” jag äger tänker jag också sätta där; de har ju också vingar, inte sant?
Dessutom har jag fått upp ”tomteparaden” på hallhyllan. Små och stora, gamla och unga, fula och …. ännu fulare. (Ja, för hur man än ser det, inte kan man kalla en tomte ”vacker”?). Granen står i sin fot också, men än så länge nätad så att den får acklimatisera sig. Lite socker och vatten har den också fått, det brukar granar må bra av.
Och så hänger kransen på dörren – på insidan, eftersom brandkåren har fått för sig att det är farligt att ha kransar på utsidan. Och girlangen hänger på hallspegeln, precis som den alltid gör.
Imorgon blir det mera röj, mera pynt – och skinka!
21 december. Sista arbetsdagen innan jul. Idag har det kommit några enstaka snöflingor i luften men aldrig blivit något riktigt av det. Hoppas fortfarande…
Nu är det sista handlat, hoppas jag. Julklappar, julmust, julöl, julsnaps och julostar. Och lite annat.
Julklappar ja… Precis som jag trodde så har jag ju inte fått min beställa julklapp idag heller, så jag blev tvungen att hitta någon ersättning för den. Storleksmässigt kanske den inte ser mycket ut för världen men jag hoppas den uppskattas ändå. Ja, det vet jag förresten att den gör.
Så har jag fixat den traditionella julklappen till grannen. Hon brukar få lite smakprov på de kakor och godis jag gör till jul och i år är inget undantag. (Ja, jag vågar skriva om det här för jag tror inte att hon läser min blogg ändå).
Trevligt med traditioner, tycker jag!
Och nu, när allting annat är klart, är det imorgon dags för pyntet! Här ska städas och fejas och pyntas hela dagen. Fast först Melodikryss, förstås!
Jag har inte lösningar på världsproblemen. Ibland inte ens på mina egna problem. Men jag har en lösning till Melodikrysset varje vecka. En och annan lös skruv har jag också. För övrigt använder jag ett diskmedel som löser det mesta.