Jag kan ju inte ha en blogg med Elvislåtar utan att i något inlägg ha Bill Haley som gästartist. Inte för att han och Elvis har så väldigt många gemensamma låtar, men jag har lyckats hitta en i alla fall.
It’s A Sin är en countrylåt skriven av Zeb Turner och Fred Rose, och först inspelad av Eddy Arnold 1947. Några andra kända countryartister som gjort covers är Don Gibson, George Jones, Marty Robbins, Dottie West och Willie Nelson. På något sätt gillar jag också Slim Whitmans, Ivory Joe Hunters och George Morgans versioner, men ska jag utse någon särskilt favoritcover så måste det nog bli Carl Smith; det kan inte bli mer countryballad än så 😀
Bill Haley & His Comets gjorde sin version tio år efter Arnold, men var ju redan då en välkänd rockgrupp. Med hits som Rock Around the Clock, See You Later, Alligator och Shake Rattle and Roll hade de lagt grunden för rock’n’roll-genren, även om man ändå inte riktigt kan säga att de var först, det är ju inte lätt att hitta en punkt där rhythm & blues gick över i rock’n’roll., Begreppet rock’n’roll som beteckning för en musikstil lanserades förresten av radiomannen Alan Freed 1953; innan dess var det en benämning för ”dejter i bilfordon” inspirerat av bilarnas rörelser vid sagda dejter… Allt enligt wikipedia, och då är det väl sant?
Men nu kom jag ifrån ämnet här. Det var Bill Haley jag skulle skriva lite om… William John Clifton Haley föddes 1925. Vid en öronoperation i fyraårsåldern skadades en synnerv vilket gjorde att Haley blev blind på vänster öga; det lär vara därför han kammade ner den berömda ”Bill Haley-locken” ovanför högra ögat för att blickarna skulle dras till den istället för till det blinda ögat. Så småningom blev hårlocken hans signum kan man säga (se också under Bonus nedan… )
Bill Haley dog 1981, 55 år gammal. Därefter har inte mindre än 7 (sju) olika band kallat sig för ”The Comets” och påstått sig vara en fortsättning på Haleys kända kompband. Så sent som 2014 fanns det fortfarande fyra sådana band. 😀
Det finns en bild på internet som föreställer en tidningsannons från oktober 1955. Den lyder: ”In person! The nations No. 1 rhythm & blues artist Bill Haley and his comets of ”Rock around the clock” and ”Shake, rattle and roll” fame.” Och så därunder, i mindre stil: ”Plus Elvis Presley with Scotty & Bill”.
Det kan tilläggas att detta var den första show där Elvis promotades av överste Parker, om än i samarbete med Hank Snow, och det dröjde ju inte länge efter det förrän Elvis’ namn alltid stod överst i annonserna. 😉
Elvis, ja. Hans version låter inte riktigt som Eddy Arnolds. Det är nog snarare Slim Whitman eller Ivory Joe Hunter som Elvis lyssnat på. Eller båda; den enes röstläge, den andres tempo 😀
Jag har en känsla av att den här låten i Elvis version är mest intressant för ett Elvisfan som jag. Det är inte en låt som jag skulle kunna tänka mig spelas i radio idag, men eftersom jag nu är ett Elvisfan så gillar jag den. Och det var riktigt intressant att höra hur nästan varje cover framförs på ett nytt sätt, allt från foxtrot till tryckare 😀
BONUS
När jag nu har Bill Haley som gästartist så måste jag ju lägga ut en låt där både Elvis och Bill Haley nämns, i synnnerhet den senare. Låten heter Bill Haley Lock och framförs av Mora Träsk. 🙂
moruggla 