Här ställer jag ett av Elvis’ bästa framföranden mot ett… tja, inte lika bra kanske. Men det är 4 juli idag så då tycker jag att två låtar om Amerika passar bra.
American Trilogy är ett medley av tre sånger: Dixie (här med Tennessee Ernie Ford) från sydstaterna, Battle Hymn of the Republic (här med Pat Boone) från nordstaterna och All My Trials (här med Harry Belafonte), en african american spritual men som ursprungligen är en vaggvisa från Bahamas. Dessa tre sammanställdes till ett medley av Mickey Newbury 1971 och Elvis tog snabbt upp den, med några små modifieringar i arrangemanget. Och vilken känsla han lägger i sången! Och orkesterarrangemanget är otroligt bra gjort.
På Spotify finns flera olika versioner av för mig helt okända artister med ett undantag – the Osmonds (som kanske inte hade sin bästa dag när de gjorde den, men tack och lov tar de sig i slutet… :). Jag länkar inte fler eftersom jag inte har någon gästartist idag utan två Elvislåtar.
Den andra låten, America the Beautiful är också gammal. Musiken skrevs av Samuel A.Ward 1883, och texten av Katharine Lee Bates 1895. Rättare sagt, hon skrev en dikt kallad Pikes Peak – kallad America när den publicerades. Och han kallade från början sin musik Materna till psalmen O Mother dear, Jerusalem. Pikes Peak och Materna sammanfogades först 1910 under titeln America the Beautiful och har sedan blivit en av de populäraste patriotiska sångerna i USA.
Elvis version är kanske inte den bästa, men nog lägger han känsla i den också? Varför han väljer att recitera texten andra gången kan man ju undra över, men efter det tar han i som bara han kan.
Whitney Houston vill jag nämna i det här sammanhanget, inte bara för att hon gör sin version bättre än Elvis’, utan också för att hennes mamma Cissy körar med Elvis i hans version, i sånggruppen Sweet Inspirations. Så där finns en gemensam nämnare.
Några jämförelser blev det visst ändå, men istället för den vanliga gästartistlänken från Youtube blir det förstås två med Elvis… 😀
moruggla 