Den här vackra julsången skrevs av Kim Gannon och Walter Kent, men the Platters producent Buck Ram hävdade att han tidigare skrivit en dikt med samma titel. Han drog detta inför rätta och fick därefter ståta med sitt namn också som upphovsman.
Texten är skriven i jag-form, där ”jag” är en soldat i andra världskrigets Europa. I ett brev hem skriver han att han kommer hem till jul, och önskar snö, mistel och julklappar. Men för säkerhets skulle lägger han till att hem kommer han, om det så bara är i drömmen.
Den förste att spela in denna sång var – naturligtvis, höll jag på att säga – Bing Crosby. Efter honom följer många både kända och okända; Perry Como, Frank Sinatra, Connie Francis, Doris Day, the Platters (förstås), Smokey Robinson, the Osmonds, Dolly Parton, Bob Dylan och Twister Sister. Det finns också en inspelning med John Travolta, Olivia Newton-John och Barbra Streisand som är riktigt bra. Och naturligtvis många fler. (Några av dessa artister sjunger ett par textrader i början som inte är med vare sig på Crosbys första inspelning eller de båda jag jämför här.)
Elvis hade den med på sin första julskiva 1957, alltså året innan han själv åkte till Europa för att göra militärtjänst.
Och nu i år har Albin Lee Meldau spelat in den. Innan ”Så mycket bättre” hade jag aldrig hört talas om honom men nu är han absolut en av mina stora favoritsångare. Och i jämförelse med Elvis i I’ll Be Home For Christmas står han sig väl. Frågan är om han inte är t o m snäppet bättre?
(En liten skillnad märker man i texten; där Elvis håller sig till originalets ”…and presents on the tree” så ändrar Albin till ”…and presents ‘neath the tree”. Tydligen var det vanligt förr att man inte hade tjusigt papper om julklapparna utan man använde dem som pynt på granen och så fick man plocka där. I alla fall i USA).
Blue Christmas har Albin Lee Meldau också gjort en cover på. Men den låten återkommer jag till.