Suspicious Minds tillhör nog de mest spelade Elvislåtarna de senaste åren. Trots att den nästa år fyller 50 år håller den fortfarande måttet. Men detta var förstås ingen Elvislåt från början.
Den skrevs av Francis Rodney Zambon, med artistnamnet Mark James, och han spelade också in den 1968. Hans inspelning finns att höra på Youtube. Eftersom låten inte slog gav han den vidare, och här går uppgifterna lite isär angående vem som var först. Men det kvittar kanske, eftersom Elvis och B.J. Thomas båda spelade in den 1969, den sistnämnda som B-sida till ”Raindrops Keep Falling on My Head”. (B.J. Thomas var också den som gjorde ”Hooked On a Feeling” känd…).
Elvis inspelning blev en enorm succé, vilket han behövde efter alla dessa filmer. Suspicious Minds var med på i princip alla hans shower efter detta. Har man sett Aloha From Hawaii så minns man hur han satte sig på huk med ena benet utsträckt och ändrade texten till ”..I hope this suit don’t tear up baby” 😀 (jag lägger den versionen som videoillustration nedan).
En sådan Elvis-hit kan förstås inte existera utan ett flertal andra covers. Waylon Jennings har spelat in den. Ronan Keating. Billy Swan. Och Björn Skifs!
En coverversion har faktiskt familjeband med Elvis’ version. Med det menar jag att den gospelkör som sjöng med Elvis hette Sweet Inspiration. En av medlemmarna i den hette Cissy Houston (japp, Whitneys mamma). Cissy har en känd systerdotter, Dionne Warwick. Och Dionne har en syster som heter Dee Dee Warwick. Och Dee Dee spelade in en cover på Suspicious Minds året efter Elvis spelade in den. 😀
Så finns förstås de svenska Elvishyllningarna med Carola, Christer Sjögren, Barbados och Brolle. Alla de finns på Spotify om man vill höra dem; i synnerhet Brolle är ju bra på Elvislåtar.
Fine Young Cannibals spelade in den 1986. Sångaren Roland Gift påstod att Elvis kommit till honom i en dröm och sagt att han skulle göra den bästa Suspicious Minds-inspelningen nånsin. Jag är inte helt säker på att det var såhär han menade, men visst är deras version helt okej. Videon är gjord som en hyllning till Elvis sägs det, där man använder sig av svart/vitt, färgläggning av det monokromatiska och glittriga scenkostymer.
moruggla 